Stora överskott mitt i ekonomisk kris

Text: Mats Amnell
Publicerad 17 februari 2010 7.53 Uppdaterad 18 februari 2010 17.06

Omkretsen.
I somras räknade fem av de sju kommunerna i Omkretsen med att 2009 skulle sluta med ekonomiskt underskott. Nu visar det sig att alla gått med överskott trots värsta lågkonjunkturen på länge. Hur hänger det ihop? Och hur räknar de egentligen, ekonomerna på kommunkontoret?

Egentligen kan man tycka att en kommun alltid borde ha koll på ekonomin. I motsats till en vanlig löntagare kan ju dess politiker styra nivån på intäkterna genom att höja eller sänka kommunalskatten.

Men riktigt så enkelt är det inte. För några år sedan intervjuade jag Lise Bröndum som då var ekonomichef i Eslöv. En månad före jul hade beräkningarna visat att det kommande året skulle sluta med ett överskott på sex miljoner kronor. Tre månader senare var prognosen -33 miljoner.

– Hur sjutton räknar ni egentligen, undrade jag.

Och fick förklaringen att det under ett år händer mycket som kan påverka en kommuns ekonomi och som gör det svårt att förutse utfallet.

Några exempel:

Flera nya prognoser om skatteintäkternas storlek kommer under året. Justeringarna grundar sig på konjunkturbedömningar och kan vara till det bättre eller det sämre. På ett ögonblick tillkommer eller försvinner miljontals kronor i planeringen.

Resultat av löneförhandlingar. Varje procentenhet som de anställdas löner höjs betyder att kommunens kostnader ökar med ett antal miljoner kronor.

Statliga beslut. Sådana kan innebära lättnader eller ökade kostnader för en kommun. 2009 sänktes exempelvis arbetsgivaravgifterna.

Upphandlingar. Det kan vara svårt att på förhand veta hur högt priset blir när tjänster och varor skall handlas upp av privata entreprenörer.

Så varför blev det då överskott i Omkretskommunernas ekonomi 2009?

Orsakerna skiftar. I några fall rör det sig om luftintäkter. När börsen gick ned 2008 sjönk värdet på exempelvis Vellinges värdepappersportfölj. Det redovisades då som en kostnad trots att den verkliga förlusten inte uppstår förrän man eventuellt säljer värdepappren.

2009 gick börsen upp. Värdeökningen redovisas på motsvarande sätt som en intäkt.

Markförsäljning är ett annat exempel. Visserligen tillförs kommunkassan verkliga prasslande pengar. Men rikare har man inte blivit. Vad som hänt är att en tillgång bytt form.

Den typen av engångsposter bidrar till att lyfta Lommas resultat från - 14,4 miljoner kronor till ett plus på 15,2 miljoner, Burlövs från cirka +15-18 till +35 miljoner och Vellinges ekonomiska resultat från +23 miljoner kronor till totalt +69 miljoner.

Den främsta orsaken tycks ändå vara att kommunerna – åtminstone tillfälligt – sparat sig ur krisen. Eller för att citera Burlövs ekonomichef Kjell Andersson:

– Varför katastrofen inte inträffat? Vi tar ju fram prognoser för att kunna göra något åt problemen.

Större eller mindre text



5 läsare har reagerat på denna artikel

20% är glada

20% är likgiltiga

20% är nyfikna

40% är arga


Hur reagerar du på "Stora överskott mitt i ekonomisk kris"?

  • håll dem i ladorna
  • Det kommer mera. Pensionsavgångarna är väl inte fullt ut finansierade än? Det finns säkerligen några borgensåtaganden som kommer att realiseras. Längre än näsan räcker, hela tiden.
  • Johan
  • onsdag 17 februari 2010 kl 10:52

  • Öppna gränserna
  • Nu finns det möjlighet att verkligen öppna gränserna för alla världens flyktingar att få en fristad i Sverige. Bygg öronmärkta bostäder enbart för dessa i kommunerna nu när det finns gott om pengar.
  • David
  • onsdag 17 februari 2010 kl 11:53

  • Sänk skatten.
  • Om komunerna tar ut för hög skatt måste den sänkas.
  • Figge
  • onsdag 17 februari 2010 kl 16:27

  • Satsa på framtiden
  • Satsa på barne, med mindre barngrupper både i förskolan och i skolan. Satsa också på större personaltäthet i skolan så att alla barn kan känna att de lyckas.
  • Susanne
  • onsdag 17 februari 2010 kl 21:20

  • Detta är framtiden
  • Rätt att satsa på de ensamkommande flyktingbarnen. Satsa fullt ut på lärarsidan så dessa barn kan känna att de lyckas. De är ju vårt framtidshopp som skattebetalare.
  • Karna och Malte
  • lördag 20 februari 2010 kl 11:54

  • Skänk pengarna till flyktingbarnen
  • Låt ALLA pengarna gå ograverat till de ensamkommande flyktingbarnen
  • Rischi
  • lördag 20 februari 2010 kl 11:22

  • Pengarna finns!
  • Använd pengarna till äldrevården och skolorna.Det sparas rent för mycket inom skola och vård.Tillsätt mer perssonal så vi kan erbjuda trygghet och bättre arbetsmiljö.Sluta vara egoisster!
  • christer johansson
  • lördag 20 februari 2010 kl 18:42
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu