Svår planering får kommunerna att ta till paviljonger

Ingen säger sig egentligen vilja ha dem. Men alla använder dem.

Just nu sitter många tjänstemän i kommunerna och planerar vilka lokaler som behövs inför hösten. Ska det hyras in nya paviljonger? Ska några flyttas? Behövs nya skolor på sikt?

Befolkningsprognoser analyseras fram och tillbaka. Familjer flyttar, elever går till friskolor och i höst kan reglerna ändras för hur många timmar barn till arbetslösa får vara i förskolan.

Kommunerna vill hushålla med pengarna och inte satsa på nya permanenta lokaler om barnkullarna skulle minska.

Följden har blivit att mängder av lärare och förskollärare jobbar i tillfälliga lokaler. Och att barn och ungdomar tillbringar inte bara något år utan en hel dagistid eller flera årskurser i paviljongerna.

I Lomma går över 400 elever och barn i moduler. Kommunen har de tio senaste åren lagt minst 42 miljoner kronor på att anlägga, hyra och driva paviljonger. I stort sett varje år har nya tillkommit.

– Vi vill inte stå där med tomma lokaler när boomen är över. Det gäller att tänka ordentligt, säger Kristina Kinnman-Starck (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Skolor byggs men trots att kommunen i dag har 21 förskoleavdelningar i paviljonger planeras bara en ny permanent förskola med fyra avdelningar på Brohusområdet.

Istället ska kommunen utnyttja paviljonger tills puckeln är över 2030. Lomma har tecknat ett ramavtal med ett företag som hyr ut dem. Så fort det behövs en ny lokal lyfter de bara luren och ringer. Inom två veckor kan paviljongen levereras.

– Vi använder paviljongerna för att kapa toppen. Det är fantastiskt bra paviljonger. Personal och elever är jättenöjda, säger Kristina Kinnman-Starck.

I Kävlinge har i dag varannan förskola paviljonger. 3,7 miljoner kronor betalas bara i hyreskostnader i år. Summan var ännu högre för två år sedan då ytterligare en handfull lokaler hyrdes.

– I en kommun som växer fort har vi inte hunnit med helt enkelt. Vi har haft tanken en tid men så kom finanskrisen emellan och så bromsade vi, säger Charlotte Lindblad (M), ordförande i kulturnämnden.

Men politikerna har börjat tänka om. De tycker att paviljongerna blivit för många och för dyra. 2011 byggs en förskola i Löddeköpinge. Därefter planeras en i Hofterup.

– Vi har precis fattat beslut om att bygga fler förskolor. Vi har för mycket paviljonger – framförallt i förskolan. Vi har i princip två och en halv förskolor i paviljonger. Det är inte bra, säger Charlotte Lindblad.

Till hösten kommer ändå många elever att hänvisas till paviljonger. De friskolor som har öppnat i kommunen har ännu inga permanenta skolor. Både HC Education och Barsebäck montessori hyr paviljonger. Totalt kommer tusen elever till hösten att ha sin skolgång i tillfälliga lokaler.

Svedala, Kävlinge och Vellinge går steget längre och äger egna skolpaviljonger. I Svedala är det mer regel än undantag. Kommunen har köpt eller själv byggt fyra av sex paviljonger.

När en av dem revs på Kyrkskolan 2001 efter att Arbetsmiljöinspektionen dömt ut den så ersatte politikerna den med – en ny barack. Kenneth Hovold som är ordförande i utbildningsutskottet minns inte riktigt varför. Han ser själv bara paviljonger som en nödlösning och hänvisar till tekniska förvaltningen.

Tekniska utskottets ordförande Göran Jepsson (M):

– Vi gör en bedömning av hur länge paviljongen ska stå där – om det ska vara långsiktigt eller kortsiktigt. Ska det vara långsiktigt, under flera år, så kan det bli billigare att äga dem.

Paviljongen är alltså inte alltid en tillfällig lösning på några år. Bygglov förlängs både en och två och tre gånger. Gränsen för ett tillfälligt bygglov var tidigare tjugo år. Från och med i fjor är den sänkt till tio.

Fast i Lomma kommun utgår man från att de paviljonger som kom på plats innan 2009 kan utnyttjas enligt de gamla reglerna – i tjugo år om det skulle behövas.

”9 paviljonger behöver till följd av lagstiftning vad gäller tider för bygglov, avvecklas senast från och med 2026”, står det i en alldeles färsk lokalförsörjningsplan som politikerna beslutat om.

– De allra nyaste får bara stå där tio år. Men för de flesta kan det bli en tioårsperiod till, säger Kristina Kinnman-Starck.

Enligt Lommas lokalförsörjningsplan fattas det fortfarande fem avdelningar om tjugo år. Står till exempel Strandpaviljonger kvar lika länge har den kostat lika mycket som den nya förskolan på Brohusområdet går på, 22 miljoner kronor.

På frågan varför Lomma kommun inte bygger fler permanenta avdelningar direkt blir hon tyst.

– Nu är vi på 2010. Det är lite osäkert med siffror så långt fram. Skulle vi bygga för 2028? Jag är inte säker på att skattebetalarna skulle gilla det.

Hur upplever du paviljongerna estetiskt?

– Det är inte det roligaste utvändigt. Men hur tycker du de ser ut invändigt? Jag tycker de är oerhört fräscha och fina och de är väldigt funktionella enligt personalen.