– I somras lyckades vi och våra danska kollegor få igenom arton procent högre
pris nästa år. Det känns väldigt bra, säger Anders Lindkvist på
branschorganisationen Betodlarna.
Sedan en månad rullar lastbilar och traktorer mot Örtofta i en lerig, strid
och förnöjd ström.
Varje timme matas 740 ton betor in i bruket. Åtföljda av i snitt 53 ton jord,
sten och sand som tvättas bort.
Den tionde januari ska det vara över. Då har bruket – det enda i Sverige sedan
Köpingebro lades ner häromåret – svalt 1,9 miljoner ton sockerbetor.
Sockerprocenten är nästan lika lustfyllt hög som nästa års löneförhöjning för
odlarna.
17,54 procent sockerhalt som den senaste snittmätningen visade är en delikat
nivå, intygar Örtoftabrukets områdeschef Jan Stenzelius.
– Det ser mycket bra ut. Halten har ökat och skördarna är höga. Och
utvecklingen på marknaden har ju visat att sockerbetan är en stabil produkt
att satsa på, säger han.
Det var inte ens ett år sedan det såg annorlunda ut. Sedan EU började härja
bland sockerbönderna för att få ner produktionen har betodling varit en allt
mer ointressant affär.
Ett sjuttiotal sockerbruk har lagts ner runt om i Europa samtidigt som
priserna har sjunkit.
I Sverige ansökte förra året bortåt 170 lantbrukare om EU-stöd för att sluta
odla betor. Spannmål och andra grödor med svindlande högkonjunkturpriser
grodde glatt på åkrarna.
Så vände det mesta, och betodling tycks plötsligt vara ”en säker hållpunkt i
en turbulent värld”, som Daniscos vd Mogens Granborg uttrycker det i det
senaste numret av företagstidningen Betmagasinet.
Örtoftabruket har dessutom en säkrad framtid, lovade Granborg i samband med
att Danisco sålde sin sockeravdelning till tyska Nordzucker i somras.
Det var för att understryka detta och hålla kvar de skånska betbönderna som
betpriserna för nästa år höjdes rejält. Vilket får de 2 300 odlarna i
Betodlarna, varav 97 procent i Skåne, att känna större framtidshopp än på
flera år.