Arlöv. I källarlokalen på Vårboskolan finns skolans kafeteria. Där sitter
hela ”friska” gänget, som de kallas av rektorn.
– Det är ett jättearbete att få dessa elever motiverade och att förstå att
man inte behöver bli en loser, säger Anders Berngarn.
Han vänder sig till killarna och frågar varför de inte bryr sig om att
plugga.
– Kompisarna, svarar en kille.
– Man dras med av kamraterna. Det är grupptrycket, får han till svar.
Anders Berngarn tror att det ligger nära sanningen. Och han menar att dessa
killar har mycket emot sig.
– De har det redan svårt eftersom de har utländsk bakgrund och det kommer
egentligen att ställas ännu högre krav på dem.
Just killar med utländsk bakgrund är de som presterar sämst på Vårboskolan,
och på många andra skolor i landet. Däremot går det mycket bättre för
flickor med liknande förutsättningar. I flera år har det varit flickor som
är födda utomlands eller med utlandsfödda föräldrar som har nått högst betyg
på Vårboskolan.
Anders Berngarn har funderat mycket på varför det är så.
– En orsak skulle kunna vara att killarna har större frihet än tjejerna. De
har inte så hårda regler och får vara ute, men jag tror inte att det är så
enkelt.
Han tror att det har att göra med hur man uppfattar sina framtidsutsikter.
– Tjejerna har lättare att se positivt på framtiden, att det går att få ett
bra jobb med utbildning och att tjäna pengar, men killarna har svårare att
se de framtidsbilderna.
Våren 1998 gick niorna på Vårboskolan ut med 197 i genomsnittligt meritvärde
(se grafik). Förra sommaren var resultatet 176. Men den nedåtgående trenden
har inte varit utan uppgångar. Våren 2002 lyckades niorna nå upp till 204,
nästan till riks-genomsnittet i landet.
– Vi har haft toppår och år då det har dalat, konstaterar rektorn, som
räknar med att årets nior kommer att prestera bättre.
Den grupp som presterade allra sämst förra året var flickor med svensk
bakgrund.
– Vi hade en dipp för svenska flickor, men det beror på att just den
årskullen hade många sociala problem hemma och de drog med sig ett antal
andra elever, säger Anders Berngarn.
Han tycker inte att Vårboskolans dåliga rykte är rättvist.
– För 23 år sedan när jag kom hit var det här en väldigt jobbig skola, men
det är borta nästan helt nu.
Visst finns det enskilda elever som inte presterar bra, konstaterar han, men
det beror främst på att skolan har många ungdomar som kommer till Sverige
från ett annat land på högstadiet. Efter ett år i förberedelseklass ställs
samma krav på dem som på alla andra elever: att nå målen i alla ämnen.
– Och det vet vi att det är en fullständig omöjlighet.
Nästa avsnitt: Mer pengar eller bättre lärare? Vad är det som
ska få Vellingeelevernas resultat att lyfta? Förra året nådde sex av åtta
skolor inte upp till kommunens eget mål om ett meritvärde på 230 poäng.