ALNARP. – Universitetet i Sheffield rankas högt när det gäller forskning om
landskapet och dess förändring. De ligger tio år före övriga Europa, säger
Ingrid Sarlöv Herlin, docent vid SLU, lantbruksuniversitetet i Alnarp.
När det sker förändringar i landskapet är landskapsanalyser ett verktyg för
att ta hänsyn till hur koldioxidutsläpp och förnyelsebara energikällor
påverkar miljön.
– Vindkraft hyllas ofta som en miljövänlig energikälla. Men det har visat sig
att flera gigantiska vindkraftsparker i USA har påverkat naturen och
människans livsmiljö på ett negativt sätt. I Sverige saknar vi ett bra
instrument för att göra analyser utifrån våra förhållanden, säger hon.
Den europeiska landskapskonventionen förpliktigar länder att ta fram egna
modeller för landskapsanalys. Men Sverige har varken skrivit under eller
utvecklat en egen modell. Ingrid Sarlöv Herlin tror att svensk byråkrati är
en orsak.
– Flera myndigheter kan arbeta med samma fråga utan att samarbeta. Det
förhalar processen avsevärt. Nu har det blivit bättre och
Riksantikvarieämbetet har ett förslag om hur vi ska verkställa konventionen
snabbt.
I arton månader kommer hon att bo och verka i England. Det huvudsakliga målet
är att fördjupa samarbetet mellan SLU och universitet i Sheffield. Där ska
idéer om landskapets påverkan av klimatförändringar utbytas. Hon ska också
göra fallstudier på de förnyelsebara energikällorna i Sheffield.
– Skottskog fungerar som en förnyelsebar energikälla. Det innebär att ung
lövskog avverkas och omvandlas till energi, för att sedan låtas växa upp
igen. Småskalig vattenkraft som produceras och konsumeras lokalt är en annan
källa.
Ingrid Sarlöv Herlin vill också se en attitydförändring i svenskarnas
energikonsumtion och inställning till landskapet.
– Vi får det landskap vi förtjänar. Så länge vi fortsätter att använda så
sanslöst mycket energi måste vi acceptera att energiproduktionen blir
framträdande i vårt landskap. Att tycka att en vindkraftspark är ful är
okej, men ibland måste vi godkänna mindre önskvärda placeringar.
I onsdags övergav hon Alnarps natursköna omgivning för att ta plats i
Sheffields urbana universitetsmiljö. Där börjar arbetet med att utveckla det
svenska redskapet för landskapsanalys.
Vad kommer att bli svårast?
– Ingenting, säger hon. Jag hoppas att jag lever upp till förväntningarna om
ett bra samarbete. Frågan är hur jag ska kunna göra av med alla tre miljoner
kronor. Det enda som känns jobbigt är att lämna kollegor och vår fina natur
här i Alnarp, säger hon med blicken mot Alnarpsgårdens trädgård.