Sedan 1 mars gäller de nya riktlinjerna, som initierades av den tidigare
regeringen och sjösätts av den nuvarande. Syftet är att de ska fungera som
stöd för läkare som sjukskriver sina patienter. Målsättningen är att korta
ner de långa sjukskrivningarna och istället få människor tillbaka till
arbetslivet.
Tillsammans med Försäkringskassan och läkare inom olika områden har
Socialstyrelsen arbetat fram rekommendationer för hur länge en patient ska
sjukskrivas för olika åkommor. Samtidigt har sjukskrivningsblanketten som
läkarna ska fylla i anpassats till riktlinjerna. Fokus är riktat mot
människors arbetsförmåga, snarare än nedsatta förmåga. Det ställs också
högre krav på läkarna att kunna motivera varför en patient ska vara
sjukskriven längre än vad som anses nödvändigt enligt rekommendationerna.
Det är inte sjukdom i sig som ger rätt till sjukskrivning. Istället är det
konsekvenserna för arbetsförmågan som ska avgöras.
När de nya riktlinjerna presenterades tidigt förra hösten möttes de av en
kritikstorm. För en del diagnoser nästan halverades tiden för
sjukskrivningar. Men det var tidsgränserna för lättare depressioner,
utbrändhet och andra lättare psykiska åkommor, som utgör drygt 40 procent av
sjukskrivningarna, som vållade mest högljudd kritik. Enligt Socialstyrelsen
skulle dessa diagnoser inte leda till någon sjukskrivning alls.
Socialstyrelsen tvingades backa och fortfarande finns inga rekommendationer
för de här diagnoserna. Med hjälp av olika experter ska riktlinjerna
formuleras under våren och beräknas vara klara sista maj.
En svårighet med det nya systemet är att sjukskrivning ska utgå ifrån
människors arbetsförmåga, samtidigt som det saknas en samlad uppfattning om
dess innebörd: Vad är arbetsförmåga? Vad är sjukdom? I februari i år
tillsatte socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson därför en
enmansutredning som ska reda ut begreppen. Den ska vara klar först om ett år.