JULPROMENAD. – Det är många skolor som hör av sig och vill att barnen ska få komma till kyrkan och titta på julkrubban. Jag har velat göra det lite roligt och visa den på ett annat sätt. Det handlar om att fånga barnen, säger Monica Andersson som är musikpedagog.
Det är hon som har skrivit manuset och musiken till julpromenaden vid Vellinge kyrka. I dag är det klass två på Rosentorpsskolan som är på jakt efter det nyfödda barn som enligt Monica Andersson ska finnas där någonstans. Men var?
D
et första uppdraget består alltså i att hitta en stjärna som kan visa vägen. Barnen skriker först förfärat när en av kyrkans dörrar glider upp och det sitter en kvinna i fotsid, vit särk innanför. Men det är bara pedagogen Cecilia Persson. Hon är den stjärna som barnen letar efter, men vägvisning är tyvärr inte hennes starkaste sida, visar det sig. Stjärnan har inte full koll på var barnet finns och lokalsinnet är det också lite si och så med.
– Jag fryser. Kanske kan vi värma oss med lite musik, föreslår Stjärnan.
– www punkt stjärna, sjunger Monica Andersson tillsammans med prästen Mona Jönsson.
Det kanske inte är exakt den här typen av musik man sjöng i Betlehem för drygt 2 000 år sedan, men barnen är snabbt med på noterna.
Det blir några extra stopp på vägen när stjärnan springer fram och tillbaka på kyrkogården med barnen i släptåg. Bland annat får de träffa ett får. Fast egentligen är det bara kyrkovaktmästare Anders Håkansson i en luddig huva.
– Bä, förklarar
han högt och tydligt.
Som tur är kan prästen Mona Jönsson fåriska och hjälper till att tolka. Jodå, han vet var barnet finns.
– Hur kan han veta det, fårskall... fåret? ändrar hon sig.
Barnen fnissar till. Får präster verkligen säga så?
Trots att det blir fel gång på gång tappar åttaåriga Sofia Willborg inte hoppet och tror att stjärnan nog ska lyckas hitta det där barnet till slut.
– Jag tror det. Kanske nu, säger hon, strax innan stjärnan slutligen leder barnen in i kyrkan där julkrubban väntar.