Originalhuset från 1970-talet. Fanns i brunrött, gult eller vitt tegel. Miljönämndens ordförande bor själv i ett av husen som har kvar de mörka fönsterpartierna och droppkedjorna från taken.
Foto: Håkan Röjder
Foto: Håkan Röjder
70-talshus ska bevaras för eftervärlden
Kävlinge.
En del tvekar inte att måla brunt till blått eller vitt, sätta in takkupor och bygga verandor. Men Kävlinges politiker vill bevara Malmvillorna i Hofterup. Flera av dem bor själva i husen.
Dörren med det runda fönstret i den omdebatterade fasaden på Kungsljusvägen i
Hofterup öppnas av Ann-Margreth Gillerfors. Hon och hennes grannar har ännu
inte fått någon information från kommunen om policyn. När Sydsvenskan visar
den skakar hon på huvudet.
– Jag tycker det verkar dumt att begränsa de som bor här. Varför då undrar
man?
Tillsammans med sin man Thomas Gillerfors inspirerades hon av ett annat hus i området. De frågade flera grannar vad de tyckte om förändringarna. Ingen hade något emot dem.
Nu har de en ljusgul panel. De har bytt fönster och satt dit vita stuprännor. Fasaden mot gatan är däremot fortfarande svartbrun. Den ska också målas om men eftersom flera plankor måste bytas ut har jobbet har blivit mer omfattande än de hade räknat med.
Att miljönämnden anser att de mörka färgerna till varje pris ska bevaras i
Hofterup förstår Ann-Margreth Gillerfors inte.
– Jag tycker inte att det är så mycket 1970-tal här. Och det blir ju mindre
och mindre ju mer det byggs.
Några hundra meter därifrån sitter miljönämndens ordförande Lars Lundström
(M), i soffan på ovanvåningen i sitt hus. Granpanel på väggar och i tak
vittnar om 70-tal. Han flyttade till den 217 kvadratmeter stora villan för
att han gillade storleken och arkitekturen.
– Det var de stora amerikanskinspirerade husen och de avskilda tomterna som
låg ute i skogen som lockade.
Bakom honom genom det stora fönsterpartiet syns flera av de stilar villaägarna
har bytt till. En granne har målat panelen grå. Lite längre ner ramar röda
vindskivor in en gavel. Flera har ersatt de bruna fönstren med vita och
några hus har blivit betydligt större när villataken har dragits ut över
garagen.
– Vissa hus är kraftigt förändrade. Att bevara några till eftervärlden, i en
grupp som vi gjort gör att fler får möjlighet att uppleva den arkitektur och
kultur som husen står för, vare sig man tycker om kulturen eller inte, säger
han.
De röda vindskivorna sitter på Lars Plateryds hus. Ett matchande staket omger
tomten som ligger i ett område som klassats som normalbevarat.
– Det här hade jag ingen aning om. När beslöts detta? säger han och kikar i
policyn.
Han hoppas att det fortfarande blir tillåtet att bryta av med en annan färg.
Det piffar upp fasaden. Annars tycker han att det är bra att arkitekturen
styrs upp.
– När hustrun och jag är ute och går så ser vi exempel som inte har blivit
helt lyckade. Risken är att man bara ser sitt eget hus och inte helheten.
I en annan villa står Regina Arvidsson och packar upp en matkasse. Hennes
familj har inte förändrat något utvändigt under de tjugo år de har bott här.
Ändå anser hon att det måste ges utrymme för villaägarens egen smak.
– Jag tycker inte att man får måla hur som helst. Men att byta färg på fönster
spelar väl ingen roll. Det är ju mitt hus, säger hon.
Hon skulle kunna tänka sig att bygga ett uterum och är nu orolig för om det är tillåtet.
Men jodå, ett uterum som byggs i samma stil och med samma färger kan få
bygglov. Det säger bygglovsarkitekt Mette Dymling på Kävlinge kommun.
Policyn handlar mer om att bevara tidsandan i området.
– Tidigare tillät detaljplanen allt. Det var svårt att ge avslag, säger hon.
Ordförande Lars Lundström poängterar att han är långt ifrån motståndare till
alla förändringar. Han tycker att Plateryds vindskivor är snygga. Själv har
han satt in ett nytt fönster i snedtaket vid läshörnan och tagit bort
plankor i dörren.
– Man vill ha en viss frihet men det är också skönt att kunna bevara de
intentioner som fanns när husen en gång byggdes, säger han.
Policyn var ett av hans första beslut som ny ordförande. Han kände sig inte
jävig. Det gjorde inte heller Tommy Almström (M) som bor strax intill
tillsammans med kommunalrådet Pia Almström (M).
– Nej, det upplevde jag inte. Det skulle i alla fall inte ha gjort någon
skillnad om jag hade gått därifrån, eftersom bifallet var enigt”, säger Lars
Lundström.
70-talsvillan
Källarlös.
1 1/2 plan.
Stort tak neddraget i 45 grader. Dominerar villans arkitektur.
Tegel och träpanel kombineras. Teglet var ofta mörkt och hårdbränt. Fasaden
var gul, röd eller vit.
Svarta betongpannor.
Vindskivor.
Enkla ospröjsade enluftsfönster.
Källa: Så byggdes villan, Björk, Nordling, Rappen.
Bakgrund
”Det finns grovt sett två typer av villor på marknaden: dom billiga med låg
standard i stort och smått och de dyra med hög klass på både utrustning och
detaljer. Och så finns det Malmvillor.”
Året är 1973 och villorna i Hofterup marknadsförs i en säljbroschyr.
Malmgruppen har byggt 200 hus i ett och samma område. De skryter med
heltäckningsmattan på golvet, husets träpanel och det stora panoramafönstret
på husets kortsida. Ett liknande område byggs i Limhamn.
30 år senare har inte bara heltäckningsmattorna åkt ut. Många har målat om
fasaden, satt snedtak på de platta garagetaken och bytt fönster. Kommunens
bygglovsarkitekter tycker att det är svårt att bedöma hur mycket som får
förändras. De vill inte att världen ska bli ett museum, samtidigt funderar
de på vad de lämnar till eftervärlden.
Ett ärende väcker extra mycket uppmärksamhet. Familjen Gillerfors vill måla
panelen ljusgul och sätta in runda fönster. Politikerna nekar och bestämmer
sig för att ta fram regler för vad som gäller.
Gillerfors ger sig däremot inte. De överklagar. I länsstyrelsen får de inget
medhåll, men i länsrätten får de rätt. I domen står det att det kan vara
angeläget att slå vakt om särdragen för 70-talets villaområden.
Men det ”måste också hänsyn tas till fastighetsägarnas intresse av att
förändra en byggnad efter eget tycke”.
I december 2009, beslutar miljönämnden om en policy. En praktikant har
studerat varje hus och delat in dem i tre grupper utifrån hur mycket
originaldelar som finns kvar. Gillerfors område, där även miljönämndens
ordförande Lars Lundström bor, klassas som väl bevarat och ska så förbli.
”De hus som i dag formar våra städer och samhällen är vårt gemensamma
kulturarv! Malmvillorna är inget undantag. Dessa visar ett tidstypiskt
70-talsboende”, står det i policyn.
Externa länkar:
12 läsare har reagerat på denna artikel
17% är glada
0% är likgiltiga
Hur reagerar du på "70-talshus ska bevaras för eftervärlden"?
- Svårt med "reservdelar"
- Jag bor i ett Tomt&Villa-hus byggt 1978. Min intention är att behålla stilen, men att hitta en ny ytterdörr som passar i stil & mått verkar ogörligt. Men efter 40 år borde efterfrågan på utbytesdetaljer stiga?
- Lisbet Nordh
- söndag 17 januari 2010 kl 21:51
- Fokusera på rätt frågor
- Det är oerhört frustrerande att läsa denna artikel som tydligt signalerar att arbetet i kommunhuset prioriteras utifrån egenintresse istället för att fokusera på de svåra utmaningar som efterfrågas i området. Dessa hus är massproducerade i en tid då kunskap om energifrågan var begränsad. Det pågår ett generationsskifte i Hofterup och många av de nya familjerna som flyttar in har ambitioner och vilja att förnya och förbättra sitt boende. Acceptera detta och gå vidare. Dan Mårtensson
- Dan Mårtensson
- måndag 18 januari 2010 kl 07:35
- Absurd syn på boende - 1
- Vad är dessa husen egentligen? Är de bostäder som familjer har köpt med egna pengar för att leva sina liv i eller är de ett slags levande muséer vars syfte är att vi övriga för tid och evighet ska kunna besöka dem för att få reda på hur man byggde på 70-talet? Är det senare perspektivet viktigast måste ju vi övriga betala kostnaden för detta muséum till ägarna. I annat fall måste vi låta folk göra vad de vill med sina hus så länge de inte stör andra människor.
- Michael Andersson
- måndag 18 januari 2010 kl 13:13
- Absurd syn på boende - 2
- Tips till riksantikvarieämbetet och andra romantiker: sök husägarnas tillstånd och dokumentera sedan dessa hus och områden med kamera innan det blir för sent. Vill ni bevara husen: köp dem och hyr ut dem till hyresgäster - då kan ni bevara dem exakt som ni vill, så länge de är attraktiva för en hyresmarknad. Alternativt kan ni vända er till varje enskild husägare och försöka förhandla fram ett avtal och en avgift ni månadsvis betalar till husägaren för att huset ska bevaras enligt era önskemål.
- Michael Andersson
- måndag 18 januari 2010 kl 13:15
- Absurd syn på boende - 3
- Enda övriga intressentsfären är ju de som hjälper till att finansiera husköpen (bankerna) som borde ha ett intresse av att huset inte förändras på ett sådant sätt att värdet av bankens del i huset riskeras. Att historia är intressant beror på att den innehåller förändring. Att försöka konservera verkligheten för att försöka bevara en historia ger en falsk och manipulerad historiebild.
- Michael Andersson
- måndag 18 januari 2010 kl 13:16
- Tsss
- Dan: Och du som bor på Kungsljusvägen själv har naturligtvis inget egenintresse i ditt uttalande.
- Katarina A
- måndag 18 januari 2010 kl 13:20
- Riktlinjer och regler
- Man kan ju för det fall man nu känner till policyn välja att inte flytta till ett område där kommunen önskar bevara en viss arkitektur? K-märkning av ett helt område 70-talshus kanske inte kan komma ifråga annars skulle det ju inskränka möjligheterna att förändra utseende på husen avsevärt.
- Jan i Rödemåla
- måndag 18 januari 2010 kl 13:33
- Tssss????
- Katarina, hur tänker du nu?
- Dan Mårtensson
- måndag 18 januari 2010 kl 14:59
- nej
- Att bevara 60-70tals hus är jo nästen idiotiskt, det är den period med sämst byggkvalitét och massproduktion - come on!
- M
- onsdag 20 januari 2010 kl 16:30
- Policy i all ära - men det ska vara lika för alla!
- Varför ska malmvillsÄGARE i "bevarade" gator bli drabbade för att tidigare ägare inte investerat i huset? Medan andra malmvillsägare har helt andra förutsättningar för att investera i SITT hus! Detta tycker jag är väldigt orättvist! Om man ska införa en policy ska det vara lika för alla! jag håller med Karin Arvastson att kommunen bör stämma av dessa policys med de boende! Om detta nu är så viktigt - vad med policys om framtida förändringar för alla nya hus som byggs i området???
- Christin
- onsdag 20 januari 2010 kl 22:28
Mest läst på Kävlinge
- 1 Sjöbobadet får ny brygga
- 2 Fiskare vill fortsätta att fånga multe
- 3 Kyla stängde skola
- 4 Omsorgen ska granskas
- 5 Sjuåring utsatt för blottare
- 6 Glödbrand i lagerlokal
- 7 Fiskeläge ska växa sakta
- 8 Gäddfabriker kan ge nytt lyft för fisket
- 9 Misstänks för stöld i fyra butiker
- 10 Hällde vatten på sitt offer
Kyla stängde skola
Glödbrand i lagerlokal
Sjuåring utsatt för blottare
Misstänks för stöld i fyra butiker
Bilar voltade 
Hällde vatten på sitt offer
