I våras slog Socialstyrelsen larm om övergrepp i LSS-boenden. Myndigheten såg flera tecken på att de handikappade var på väg tillbaka till institutionsboende. Ett exempel handlade om hur man bemöter folk med autism:
”En 14-årig pojke med autism låses in i ett bås med betonggolv kallat ’Mysen’, när personalen tycker att han blir för besvärlig”.
Exemplet påminner om situationen för 26-årige Stefan Karlsson i Kävlinge, som Sydsvenskan berättade om i gårdagens tidning.
– LSS ger ingen rätt alls att låsa in personer. Lagen bygger på helt frivillig delaktighet och att man ska kunna leva ett liv som andra, säger Håkan Ceder, överdirektör på Socialstyrelsen.
När Stefan Karlsson fick utbrott på Daglig verksamhet eller i sitt boende löste personalen det genom att ta in honom i ett rum. De stängde dörren och lät Stefan Karlsson vara i rummet tills han lugnat sig.
– Jag kan förstå att kommuner hamnar i svåra situationer, men de kan inte låsa in personer. De har rätt att vidta åtgärder i en akut situation, men det kan inte vara en återkommande åtgärd, säger Håkan Ceder.
Föräldrarna var inte nöjda med hur personalen hanterade Stefan Karlsson. Instängd i rummet slet Stefan ner garderobsdörrar, slet bort element från väggen och kastade ut möbler genom fönstren.
– Jag tror det finns skäl att sådant här händer. Det kan vara dålig ledning och för lite personal. Det finns också brister i kompetensen, säger Håkan Ceder.
Socialstyrelsen ska nu se över vilken kompetens som personalen behöver för att kunna ta hand om handikappade personer.
Håkan Ceder menar att personalen är skyldig att anmäla en inlåsning enligt lagen lex Sarah.
– Lex Sarah bygger på att verksamheten själv anmäler förhållandena. Sedan är det upp till kommunens socialnämnd att se till att de upphör.
Bo Hejlskov är psykolog och har skrivit boken ”Problemskapande beteende”. Han arbetar i kommuner med att utbilda personal inom handikappomsorgen. Han säger om instängningarna av Stefan Karlsson.
– Det är olagligt. Det får man under inga omständigheter göra. Det måste finnas en fruktansvärd modlöshet hos den personal som använder den metoden. Man får inte ens hålla fast någon mot sin vilja.
Vad ska man göra istället?
– Pedagogiskt ska man jobba så att det inte händer. Det kan vara med ljudisolering till exempel. Det är ett långsiktigt arbete. Kortsiktigt ska man inte hålla fast – man ska hålla i rörelse. Det finns en metod som heter Studio III som gör att det blir säkert för honom och för oss.
Hur fungerar den?
– Man tar personen om handleden och man går. På så sätt kan personen inte skada sig själv eller dig. Han bestämmer var man ska gå. Han är inte begränsad utan får välja var man ska gå. På så sätt förbränner man adrenalinet istället för att öka på det. Efter tio sekunder släpper man och då är personen lugn.
Ulla Persson är chef över den privata assistansfirma som Stefan Karlssons föräldrar vill anlita. Hon har tidigare arbetat som kurator inom LSS i Kävlinge kommun. Hon har känt Stefan länge och dessutom anställt assistenter som känner Stefan väl.
– Han är mentalt 3 till 4 år. För honom är det ett straff att bli intagen på rummet. Han straffas för att han mår dåligt och inte klarar situationen. Han blir otrygg när han blir inlåst.