Kor utan ägare avlivades utanför Börringe

Igår skulle djuren avlivas. Men när jägarna kom flydde tjurar, kor och kalvar för livet ut över fälten söder om Börringe. Flocken på sexton djur har av och till strövat fritt i området efter att ha tagit sig ur den inhägnad där de gått ute i ett par års tid.

På fredagsmorgonen kördes två containrar och transportfordon fram för att forsla bort djuren. Polisen spärrade av mindre vägar i området för att hindra att utomstående kom till skada och för att ge de inhyrda jägarna arbetsro.

Men när jägarna närmade sig djuren flydde dessa ut över de böljande sädesfälten. Undkomma kunde de dock inte.

Då och då under dagen vittnade avlägsna gevärsknallar om att ett efter ett av djuren träffats av jägarnas kulor. De döda kreaturen forslades sedan bort med hjullastare till den väntande containern för vidare transport till destruktionsanläggningen.

Upptakten till dramat inleddes när länsstyrelsen för en tid sedan fick in en anmälan om en flock omärkta kor, kalvar och tjurar. Enligt lag måste nötboskap vara märkt så att ägaren kan identifieras.

Djuren har gått i en beteshage. Men arrendatorn av marken förnekar att han äger eller ansvarar för djuren.

– Vi har förgäves försökt hitta ägaren till djuren. Men eftersom de saknar märkning har vi inte lyckats. Därför har vi fattat beslut om nödslakt, säger länsveterinär Charlotta Kamaterou.

Ansvaret för avlivandet ligger på polisen som i sin tur anlitat behöriga jägare för uppdraget.

– Djur som är märkta kan slaktas. Men de som saknar märkning går till destruktion. Det har med smittskydd och livsmedelssäkerhet att göra, säger Charlotta Kamaterou och fortsätter:

– Att sällskapsdjur saknar märkning är ganska vanligt. Men en hel flock nötkreatur är ovanligt.

Avlivning svår uppgift

”Att avliva förrymd tamboskap är en svår uppgift”, berättar Henrik Barnekow, jaktvårdskonsulent inom Jägarförbundet i södra Sverige. Han deltog inte i gårdagens jakt men berättar allmänt utifrån egna erfarenheter.

Som vid all annan jakt måste jägaren ta hänsyn till vad som finns bakom målet. En gevärskula kan gå upp till fyra fem kilometer. I ett öppet och flackt landskap, som vid Börringe, där terrängen inte stoppar kulan blir läget extra komplicerat. Därför är det en stor fördel med god lokalkännedom.

För att säkert få in en träff som snabbt dödar djuret bör skytten helst komma inom 100–120 meters avstånd.

Att avliva en flock på sexton djur är svårt och krävande. Tamdjuren blir fort förvildade. Under jakten blir de dessutom skrämda och stressade och är då svåra att komma nära. Ibland måste jakten avbrytas för att djuren ska hinna lugna sig.