Gif Nike spelar jämnt mot storstadslagen

SOMMARLOV. Gif Nike ordnar sin fotbollsturnering för 36:e året. Hemmalaget kommer som vanligt att hamna nästan sist när alla poäng summeras, men tränaren är ändå mycket nöjd.

– De har inte förlorat stort i någon match. Vi spelar kanske inte bäst men har ett jäklar anamma och alla har höjt sig, säger Ronny Östlund.

Som vanligt är topplagen från storstadsregionerna på plats. Av de sexton lagen kommer fem från Stockholm och tre från Göteborg.

I år lyckades hemmalaget slå AIK och spela oavgjort mot IFK Göteborg.

–  Jag går på moln. Det hade jag inte trott i min vildaste fantasi, säger Ronny Östlund.

Fabian Emmertz är målvakt och han har haft fullt upp under matcherna.

– De är så snabba och de skapar mycket frilägen, säger han om motståndarlagen.

Helsingborgs IF möter FC Honka från Finland och har det kämpigt.

– Var tuffa nu, skriker tränaren Niklas Welander.

HIF ligger under med 2–0 när en trött Tobias Klintvik kommer till bänken och svalkar sig med vatten.

–  Det är jobbigt. Det går inte så bra, säger han utan att släppa sitt lag där ute med blicken.

– Fan också, säger hans lagkamrat när FC Honka gör sitt tredje mål.

Hårt motstånd är ändå precis vad tränarna hoppats på.

– Det har varit tuffa matcher och det är bra för det får vi inte i serien, säger HIF-tränaren Jan Eskilsson.

I klubbhuset är det också varmt, men här undkommer spelarna solen och kan köpa läsk.

– Hade jag själv fått välja hade jag legat hemma och sovit, säger en kille till en av tjejerna i kiosken.

Rolf Nilsson tar en stor tugga av en banan. Han är genomsvettig. Det är bara ett par minuter till nästa match.

– Detta är vad man drömmer om efter 34 år som domare, säger han.

Det är hans tjugonde turnering i Lomma och han tycker att spelarna bara blir bättre och bättre.

–  Det är fantastiskt. Bara de orkar med drillningen. Kanske är det för mycket träning, de är ändå bara tretton år.

Kommandoropen från tränarna gillar han inte.

– Vi har varit för snälla med det, säger Rolf Nilsson.

Vid sidolinjen står en tränare och skriker ”spela boll” flera gånger i minuten genom hela matchen. Uppmaningen måste te sig ganska märklig för dem som kämpar ute på plan och ännu orkar lyssna.