"Om man hör att man är duktig kämpar man hårdare"

Text: Martina Glimberg
Publicerad 2 maj 2008 23.30 Uppdaterad 21 maj 2008 10.41

Lomma.
Vårterminen går mot sitt slut och nu pluggar niorna som intensivast för att nå höga resultat. Sydsvenskan har dykt ned i statistiken för att försöka förstå varför det går så bra för några skolor och så dåligt för andra. Föräldrarnas utbildningsnivå visar sig vara en viktig faktor.

BJÄRRED. De högutbildade föräldrarna i Omkretsen bor i Bjärred – och där ligger den skola som det går allra bäst för. Sydsvenskan har besökt Bjärehovsskolan för att söka efter deras framgångsrecept.


Tisdag morgon. Klockan är nio. Sebastian Süllman och Oscar Magnusson är på väg mot religionslektionen. De går i 9C i Bjärehovsskolan, den skola som ligger bäst till av de tjugofyra kommunala grundskolorna i Omkretsen.

Förra året nådde eleverna i årskurs nio upp till 245 i meritvärde (se grafik) och 94 procent av eleverna klarade av godkänt i alla ämnen.

– Vi kanske är smartast, säger Sebastian Süllman lite skämtsamt när han går genom korridoren.


Han har inte funderat så mycket på varför Bjärehovsskolan är bäst bland skolorna i kranskommunerna till Lund och Malmö. Men han tror det beror på skolmiljön.

”Vi har ingen mobbning”

– Vi har ingen mobbning här. Alla känner alla och vi har gått tillsammans hela tiden i skolan.


Oscar Magnusson menar att det är lärarna som är nyckeln till skolans framgång.

– Våra lärare är riktigt bra och de behåller alltid lugnet, säger han och förklarar att det inte alltid är så att eleverna är knäpptysta på lektionerna, men de har respekt för lärarna och när de säger till lyssnar eleverna.

Den här dagen är det buddhismen som står på schemat. Rektorn på skolan, Ann-Louise Raquette-Berlin, har bjudits in till lektionen för att berätta om buddhismen i Kambodja eftersom hon precis har kommit hem från en resa i landet.


Eleverna ställer frågor och är intresserade. Alla lyssnar på svaren. Ingen klottrar på bänken eller pratar med bänkgrannen.

– Våra elever är så här duktiga. Det här var inget ovanligt. Ni kan gå in i vilken niondeklass som helst och det är likadant, säger Ann-Louise Raquette-Berlin efteråt.

Hon menar att det framför allt är niorna som är studiemotiverade. Åttorna kan vara lite mer okontrollerade, de har nog inte mognat tillräckligt, tror hon.


Enligt henne ställs ovanligt tydliga krav på skolorna i Lomma kommun från kommunpolitikernas sida. Dessutom har föräldrarna höga förväntningar på såväl skolledningen och lärarna som på barnen.

– Till största delen är det positivt, konstaterar Ann-Louise Raquette-Berlin, men visst händer det att ungdomar revolterar.

– De är tonåringar precis som alla andra och de testar gränserna. Det är inget annorlunda här.


För en rektor på en skola med så gott renommé som Bjärehovsskolan är det inte svårt att rekrytera engagerade lärare – och lärarna stannar som regel kvar på arbetsplatsen.

Ulla Stegland har varit lärare på skolan sedan den byggdes för trettio år sedan. Hon har fått andra jobberbjudanden, men har tackat nej.


Hon menar att de goda studieresultaten beror på att eleverna är ovanligt målmedvetna och ambitiösa, vilket hänger samman med att de får en stark backning hemifrån.

För lärarna betyder de goda hemförhållandena för eleverna att det blir mer fokus på lärandet än vad det kan bli på skolor med mer sociala problem, inflikar Magnus Olsson, skolans yngsta lärare, som undervisar i svenska, religion och historia.

– Vi har inte lika mycket synliga sociala bekymmer och det gör att det blir mer ämnesfokuserat här. Men det är klart att det finns problem även här under ytan, säger han.


Ulla Svedland menar att eleverna från Bjärehovsskolan kommer väl förberedda till gymnasiet, men att de där ofta upptäcker att de ligger så långt framme att de får sitta av tiden på gymnasiet.

Julia Rosengren går i nian och har sökt in på Lars-Erik Larsson-gymnasiet i Lund. Hon har redan fått veta att hon har så bra betyg att hon med stor sannolikhet kommer in.

– Det känns skönt. Annars hade det varit riktigt hektiskt nu den sista terminen.


Julia Rosengren tror att det viktigaste för bra skolresultat är en bra sammanhållning på skolan, mellan eleverna och med lärarna, men också att föräldrarna ställer krav på sina barn.

– Vad man än säger så vill man imponera på föräldrarna och om man får höra att man är duktig så kämpar man hårdare, säger hon.


Nästa avsnitt: De elever som lyckas bäst på Vårboskolan i Arlöv är flickor som är födda utomlands eller som har föräldrar som kommer från ett annat land. Sämst gick det förra året för flickor med svensk bakgrund.

Bjärehovsskolans framgångsrecept, enligt eleverna:

Bra kontakt mellan eleverna och med lärarna. Bra med temaveckor över klassgränserna så att man lär känna elever och lärare.

Föräldrar som ställer krav på sina barn och på skolan.

Bra schema så att eleverna slipper håltimmar. Att krympa ned rasterna är bra för då är eleverna inte lika trötta efter skoldagen. Om man slutar tidigt orkar man gå hem och göra läxor.

Bra skolmat.

Fin skolmiljö. Viktigt att det finns en trevlig miljö utomhus så att man gärna går ut på rasterna.

Enligt rektorn:

Föräldrar som ställer krav och engagerar sig.

Behöriga och engagerade lärare.

Hög personaltäthet.

Åldersblandad undervisning så att eleverna kan få undervisning på den nivå som de befinner sig.

Ämneslärare från årskurs 4 som följer eleverna till årskurs 9.

Tydliga krav från den politiska ledningen i kommunen om vilka mål skolan ska följa.

En fungerande elevvård som arbetar brett och tar tag i problem hemma för eleverna. Man hjälper även till med kontakter med socialförvaltningen om det behövs.

Den fysiska miljön är viktig för trivsel, men den psykosociala är viktigare. Man ska gå till skolan med glädje.

Lite skolk.

Folkes röst:
"Krav kan ställas om de ställs för barnens egen utveckling, men inte om det handlar om att jämföra eleven med andra.
Eleverna kan drabbas hårt om föräldrakraven är för höga. Det märker man vid en skrivning, om en elev inte är nöjd med sin insats. Då brukar jag säga att de inte ska se det som ett misslyckande, utan som en erfarenhet.
Annars hamnar de allt för lätt i sammasituation.”
Folke Silvén, uppskattad pedagog i Lund sedan 1962. För en bredare allmänhet blev han känd genom förra årets guldbaggevinnare, dokumentärfilmen ”Vikarien”.

Större eller mindre text



Media:
0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på ""Om man hör att man är duktig kämpar man hårdare""?
  • Resultat Lundaskolor
  • Hej, Det skulle vara intressant att se resultatet för Lund (och Malmö). Som det är nu har ni bara ett förminskat diagram där man inte kan se vilka skolor som har vilket resultat. Kan ni kanse publicera detta på internet? mvh /Mats Tuneld, Lund
  • Mats Tuneld
  • lördag 3 maj 2008 kl 11:19
  • Under förutsättning att betygen är rätt satta!
  • SDS hade för två år sedan artiklar om betygen i Lund. En slutsats var att man inte alls kan förutsätta att betygen är korrekta/rättvisa. Varje skola fungerar som en från omvärlden avskuren ö. Jämförelser görs mellan skolorna på nationella prov i ma, sv och en. Men betygen följer inte resultaten på dessa prov. En koll på skolverkets hemsida ger t ex att Bjärehov sätter mycket högre betyg i sv än resultaten på de nationella proven. I de andra ämnena är det helt fritt fram för lokalt godtycke.
  • P-G
  • lördag 3 maj 2008 kl 11:25
  • Fartblinda i Bjärred?
  • Jag tror absolut att elever, lärare och föräldrar är jätte duktiga i Bjärred. Men kollar man skolverket statistik så verkar betygen ha skenat iväg i ett antal ämnen. Förutom Sv ser ju betygen i Bi, Ke, Re, Idh och Sl ut vara ren lokal fartbilndhet. Har månne Bjärhov hamnat i samma fälla som Svane i Lund gjort?
  • Ivan Hjort
  • lördag 3 maj 2008 kl 11:53
  • samma gamla vanliga misstag...
  • den skolan är bäst för de har högst betyg... har ni journalister inte själva gått i skolan? Era artiklar blir ju så fel. Ni skriver att skolor med höga betyg är bäst. I så fall sätter ju skolorna/lärarna indirekt betyg på sig själva. Följden blir att det blir lättare att få bra betyg på vissa skolor som vill ha hög status i tidningen.
  • eleven
  • lördag 3 maj 2008 kl 12:29
  • Lögn
  • Jag är själv en elev på denna skolan och ja måste säga emot vad våran rektor säger om att de alltid är "lungt" på lektionerna i nian. Våran klass är långt ifrån alltid lugn o "kontrollerad" o de e inte alltid så intensivt lyssnande heller
  • anonym
  • lördag 3 maj 2008 kl 14:06
  • den blomsrertid nu kommer
  • hur är det på nyvångskolan i Dalby Mitt barnbarn gick där för ngra år MOBBINGRFISKOLA;;;;haha gå inte på det Orkar lärarna o rektorerna ta i sånt eleverna berättar ju inte för sina föräldrar att dom är mobbade sommarlov snrt
  • gammal dalby bo
  • lördag 3 maj 2008 kl 14:29
  • Äpple och päron
  • Man kan inte jämföra rakt av mellan skolorna. Ta Arlöv t ex med hög invandrartäthet, många elever lär sig inte svenska för att få godkänt men de kan vara klipska ändå. Man kan inte jämföra på det sättet. Vårboskolan i Arlöv har en mkt bra skolledning som verkligen försöker göra ALLT för att alla ska få godkänt - det är för mig en bra skola. Man ser eleven och dess behov. Man har nolltolerans mot våld, allting polisanmäls. Mer kan inte skolan göra. Föräldrar måste också ta sitt ansvar.
  • Hanna
  • lördag 3 maj 2008 kl 14:45
  • Nationella prov i alla ämnen!
  • Det är pga skolor som Bjärehovskolan som inte är seriösa i sin betygsättning som Björklund kommer att införa natinella prov i alla ämnen. Då kommer ni ner på jorden i Bjärred också. Nu snor ni gymnasieplatserna för oss andra.
  • lundaelev
  • lördag 3 maj 2008 kl 15:09
  • Höga föräldrarkrav problematiskt
  • Jag är mycket skeptisk till att lansera "höga krav från föräldrar" som ett framgångsrecept. Jag har stött på ett oräkneligt antal tjejer och killar (främst tjejer) som i vuxen ålder fortfarande känner pressen att prestera för att vara värd något i föräldrarnas ögon. Skolan kan ställa krav på de unga, men hemifrån behöver de bli sedda och bekräftade som de är, oavsett prestationer, för att känna trygghet och stärka självkänslan. Det finns nog med människor som knaprar antidepressiva idag!
  • Lärarstudent
  • lördag 3 maj 2008 kl 16:40
  • pinsamt
  • att kaxa sig i tidningen när vi elever vet sanningen
  • myggan
  • lördag 3 maj 2008 kl 18:02
Mest läst på Lomma
Artiklar som berör detta

"Jag ska bli proffs. Behöver inte plugga"

0 emo
Mer från Lomma
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


© Sydsvenska Dagbladet AB 2011  Ansvarig utgivare: Daniel Sandström  Nyhetsredaktör: Martin Strandberg  Nyhetschef: Niklas Lundell
Nyhetstips: 71234@sydsvenskan.se  Telefon webbredaktionen: 040-28 12 34  Telefon växel: 040-28 12 00  Fax: 040-93 54 75 
Postadress: Sydsvenskan 205 05 Malmö  Besöksadress: Krusegatan 19 Malmö