LOMMA. Kommunfullmäktige godkände affären på torsdagskvällen. Priset blir 3,2 miljoner kronor, vilket är ungefär 7 miljoner under det marknadsmässiga.
Köpeavtalet saknar dock villkor för hur de nya ägarna ska använda slottet liksom att köpet kan gå tillbaka om förväntningarna inte infrias inom en viss tid. Det senare är ett vanligt villkor när kommunen säljer mark för bostadsbyggande.
Kommunalrådet Anders Berngarn (M) menar att kommunen har möjlighet att påverka genom att en ny detaljplan upprättas för slottet. Villkoren i den styr hur lokalerna får användas.
– Genom den nya planen säkrar vi att slottet inte kan säljas eller användas som privatbostad. Det är det viktigaste.
– Det fanns intressenter som ville göra slottet till bostad. Men vi sade nej. Att låta köparen inhägna och använda slottet som privat bostad hade säkert gett ett tre gånger högre pris.
Vad händer om de nya ägarna exempelvis inrättar ett kontorshotell istället? Då blir det ju inte slottet tillgängligt för allmänheten?
– Det är en risk man får ta. Köparna har ändå förbundit sig att fortsätta enligt våra ambitioner. Men kommunen kan påverka genom att det är vi som beviljar bygglov och ändrat användningsområde.
– Vi diskuterade ett avtalsvillkor om återköp. Men detta är ett mycket komplicerat projekt. Det är svårt att sätta en tidsgräns. Den måste i så fall vara väldigt långt framskjuten.
Vad händer om ägarna kommer om fem år och säger ”Det gick inte. Vi vill använda slottet för bostadsändamål.”?
– Det kommer vi inte att gå med på. Boende kommer det inte att bli.
Innan försäljningen lät kommunen värderingsföretaget Skånegårdar AB göra en marknadsmässig värdering. Fyra alternativ redovisas utifrån olika tänkbara användningssätt.
Om den nye ägaren, så som kommunen vill, får tillstånd att bygga om slottet till hotell- och konferensanläggning uppskattas marknadsvärdet till tio miljoner kronor.
Ändå beslöt kommunfullmäktige att sälja slottet för 3,2 miljoner kronor. Kommunalrådet Anders Berngarn anser inte att priset satts för lågt eftersom det finns ett osäkerhetsmoment. Det är länsstyrelsen – inte Lomma kommun – som avgör om den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden får göras om till hotell- och konferensanläggning.
– Hade vi kunnat garantera köparna att få bygga ut hade vi kunnat ta ut ett högre pris. Men den frågan äger länsstyrelsen. Därför sattes priset enligt det lägre värderingsalternativ som innebär oförändrad användning förutom att boende inte längre tillåts.
– Värderingsföretaget tog heller inte full hänsyn till de stora renoveringsbehov som finns.
Hur vet du att just 3,2 miljoner är rätt pris?
– Vi hade flera intressenter och deras bud ligger ganska nära varandra. Det högsta budet låg på 3,8 miljoner kronor. Köparen är den anbudsgivare som, om man bortser från köpeskillingen, bäst har uppfyllt det syfte och de villkor kommunen haft med försäljningen.