Av kommunpolitikerna har han och de övriga rektorerna i Lomma fått beskedet att sammanlagt cirka 15 miljoner kronor per år måste sparas inom skola och barnomsorg i år och 2013. Det betyder ungefär 1,5 procent av kostnaderna, eller cirka 600 000 kronor, i år och lika mycket nästa år för Pilängsskolans rektorsområde. Det motsvarar lön och sociala avgifter för en och en halv lärartjänst .
Sydsvenskan träffar rektor Stefan Rönneke för att med Pilängsskolan som exempel titta på problem och möjligheter att uppfylla politikernas önskemål.
Sparmöjligheterna är dock begränsade av lagar och läroplan. Det går exempelvis inte att slopa årskurs nio, ha färre mattetimmar eller ersätta skolmaten med medhavd matsäck.
– Huvuddelen av utgifterna är kostnader för lokaler och personal, berättar Stefan Rönneke.
Politikerna skulle knappast tillåta att han utrymmer skolan och letar billigare lokaler på annat håll. Och att säga upp personal är ett dåligt alternativ. Erfaren och samkörd personal är viktigt för att hålla uppe kvaliteten på undervisningen, menar Stefan Rönneke.
Det är dessutom komplicerat rent praktiskt. Läroplanen stadgar undervisning ett visst antal timmar i olika ämnen och årskurser. Och då behövs ett visst antal lärare om lektionerna inte ska bli lärarlösa, vilket i längden inte heller är tillåtet enligt skollagen.
– Vi kan inte slå samman klasser. Lokalerna är anpassade för upp till 30 elever per grupp. Vi hade fått klasser precis på gränsen och i många fall som är större.
– Om personalkostnaderna ska minskas hade det påverkat stödet till elever med särskilda behov, säger Stefan Rönneke.
Även det är en otillåten besparing. Lagen garanterar rätt till stöd även om det blir dyrare för skolan.
– Det stämmer. Men jag har den budget jag har fått av kommunen, säger Stefan Rönneke.
Pilängsskolan har 1,5 administrativa tjänster. Vad händer om man tar bort en halv tjänst?
– Då hade vi inte klarat fakturahantering, lönerapportering, telefonkontakter, betygshantering, vikarieanskaffning och liknande, säger Stefan Rönneke.
Vi går igenom ytterligare ett antal mindre poster i skolans budget. ”Studieresor” kostade förra året 193 000 kronor. Det visar sig vara niornas årliga besök i koncentrationsläger i Tyskland som bekostas med öronmärkta pengar. Om resan inte görs går pengarna tillbaka till kommunkassan.
Kanske kan man skjuta upp inköp av nya skolböcker?
– Nej, vi behåller redan de gamla böckerna så länge det är möjligt.
Lärarnas fortbildning kostar 130 000 kronor. Kan den skjutas upp några år?
– Det skulle ge helt fel signaler i ett läge där vi precis har fått nya kurs- och läroplaner med nya krav på lärarna.
”Övriga livsmedel” för 78 000 kronor?
– Det är till hemkunskapen. Det går inte att ta bort. Alternativet skulle vara att ha enbart teoretisk undervisning.
Friskvård och fruktkorgar till personalen för 77 000 kronor?
– Ja, men mot bakgrund av att skolan har 66 anställda kan en liten besparing på denna post leda till minskad trivsel och i värsta fall fler sjukskrivningar. Det ger i sin tur ökade kostnader för sjuklön och vikarier, säger Stefan Rönneke.
I valen mellan en rad minde lockande alternativ ser han i stället en annan möjlighet.
– Det finns många elever från andra kommuner som vill gå på Pilängsskolan. Hittills har vi sagt nej eftersom skolan redan har fler elever än vad den är avsedd för. I höst kan vi ta emot tolv sådana elever. Ersättningen från deras hemkommuner täcker sparbetinget på 600 000 kronor.
Betyder det ytterligare tolv nya elever hösten 2013?
– Det får vi bedöma då. Det kommande läsåret tror jag att det kommer att fungera.