Det är inte varje dag man får sina utsläpp räknade, sade en anställd på Region
Skåne när vi halvsprang till tågstationen i Kristianstad igår eftermiddag.
Sydsvenskans artiklar om politikernas koldioxidutsläpp var ett samtalsämne i
Skånehuset på tisdagen, när Skånes 149 politiker möttes på
regionfullmäktigemötet. En del var arga. Andra glada över det plötsliga
fokuset på klimatfrågan.
Något slags effekt verkar ändå artiklarna få. Socialdemokraterna började redan
efter frukosten att skissa på en motion om att höja samåkningspremien för
förtroendevalda. Det borde löna sig att åka tillsammans eller att välja ett
miljövänligt alternativ, tycker Uno Aldegren (S).
Även Jerker Swanstein (M) kan tänka sig en höjd premie för samåkning. 50 öre
är inte mycket, medger han. När det blir gruppledarmöte nästa gång, i
augusti, ska han ta upp frågan, berättade han på väg till kaffekön.
Men Jerker Swanstein tror att det blir svårt att få regionpolitikerna att
växla om – och ta tåget. Den främsta invändningen är att det är besvärligt
att åka kollektivt i Skåne. Ännu saknas vettiga förbindelser mellan öst och
väst, tycker regionpolitikerna.
De själva har stor makt i infrastrukturfrågorna. Det underströk även Pia
Kinhult (M) igår på presslunchen i Skånehuset. Pia Kinhult är ordförande i
regionens tillväxtnämnd, och den som driver frågan om att knyta ihop Skåne
med vägar och järnvägar till en enda arbetsmarknadsregion.
Där är Skåne ännu inte. Regionen skulle behöva en dubbelt så stor
infrastrukturpeng från staten, åtta miljarder, för att göra allt det som
står på önskelistan, enligt Pia Kinhult.
Region Skåne har de senaste åren tagit en del beslut om att medfinansiera väg-
och järnvägslösningar. 400 miljoner kronor, minst, kommer regionen att lägga
på samfinansiering tillsammans med kommuner och statliga verk, bland annat
på utbyggnaden av Stambanan, Trelleborgsbanan och Västkustbanan.
Hittills har det framför allt varit till vägar som de regionala
infrastrukturpengarna har gått. De är billigare att bygga, och det går
snabbare än att dra nya tåglinjer.
Kanske inte så konstigt då att det ser ut som det gör i Skåne. Och att det är
så svårt för regionpolitikerna, och oss andra, att få miljötänkandet att gå
ihop med vardagslivet.