Dans med omsorg lockar

Svedala.
Stämningen är varm och innerlig på gamla brandstationen i Svedala en söndag i månaden. Då kommer funktionshindrade från när och fjärran för att dansa, sjunga och umgås. På scenen lirar ett band som kan sin publik.

– Det gäller att vara lyhörd och med på noterna, säger basisten Mathias Ribbnäs i bandet Moowswings till Sydsvenskan strax innan söndagens spelning.

Månadens Omsorgsdans ska snart börja och publiken strömmar till. Inne i danslokalen är stämningen förväntansfull.

– Hasse Kvinnaböskes låtar går alltid hem. Och Tomas Ledins, säger Mathias Ribbnäs, som jobbade inom omsorgen när bandet började i slutet av 90-talet.

Många i publiken vill även vara med på scen. Alla får sin chans, bandet hjälper med sång när det behövs.

– Det är en stort för många bara att få stå där. Publiken är tolerant och accepterar alla sångare, säger trummisen Frank Roxenby.

Anna Olsson från gruppboendet Trappan är med och hjälper ute i kaféet, men tänker nog riva av en låt senare.

– Den om björnarna, säger Anna blixtsnabbt, och bandmedlemmarna förklarar att det säkert handlar om Lasse Berghagens ”Teddybjörnen Fredriksson”.

Sara Ollesdotter fixar också i köket. Hon är fritidspedagog och medlem i Föreningen Smurf (Svedala musikers unga rockförening), som arrangerar Omsorgsdansen.

– Det började visst redan 1998, jag har varit med i tio år. Man blir så glad av att jobba här, säger hon och berättar att publiken kommer från Svedala, så klart, men även från Vellinge, Trelleborg och Staffanstorp.

Ban det samlar ihop sig och intar scenen. Gitarristen Niklas Mandin introducerar första låten som ”en sång som handlar om oss alla”. Nick Borgens ”We are all the winners” drar igång.

Efter någon minut är dansgolvet fullpackat. Några har bjudit upp en partner, andra dansar med sin ledsagare. Rullstolar är inget hinder.

En gästsångare river av hitlåten om Zlatan, näste levererar en smäktande ”Leende guldbruna ögon”.

Tempot ökar med klassikern ”Rock around the clock”, och Kristina i rullstol får sådant sväng av sin assistent Inger Bengtsson att de stannar ute i caféet där det är mer plats.

– Det är andra gången Kristina är här. Hon har jättestort utbyte av det, säger en anfådd Inger Bengtsson och tillägger att hon själv har minst lika roligt.

– Egentligen är jag för gammal för det här. Men det är fördelen med jobbet som assistent, man får hänga med på allt kul!

Författare: Björn Sjö
Publicerad 21 februari 2012 10.38
Uppdaterad 21 februari 2012 10.38

Svedala
Bloggar
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu