SVEDALA. Under ett möte för fjorton dagar sedan riktade föräldrar kritik mot
Centralskolans stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. Flera lärare
på andra skolor i Svedala har reagerat på kritiken mot Centralskolan, enligt
Roger Funhagen.
Vid mötet som var ett offentligt sammanträde med kommunens
utbildningsutskott framhölls gymnasiet Nils Fredriksson Utbildning som ett
särskilt lysande exempel på god pedagogik på området.
–Men den kompetensen finns också på Roslättsskolan säger han.
Efter mötet sa utbildningsutskottets ordförande Kenneth Hovold (s) att
hjälpbehovet ska utredas.
En sådan utredning välkomnas vid Roslättsskolan.
–Den kan visa om det behövs tillsättas mer personal eller andra resurser
till verksamheten, säger Roger Funhagen.
Förra året reviderade nätverket inom kommunen handlingsplanen för
kartläggning av läs- och skrivutveckling.
Redan i förskolan undersöks alla barns språkliga medvetenhet. Eleverna
testas därefter i varje årskurs, och målet är att alla elever ska ha god
läs- och skrivförmåga senast i årskurs tre. I testerna kan lärarna se vilka
barn som behöver stöd, kanske också med datorstödda tekniska hjälpmedel.
Tjugo procent av alla elever behöver någon form av stöd av till
exempel speciallärare.
Läs- och skrivsvårigheter är en övergripande term. Svårigheterna kan
ha skilda orsaker som till exempel dyslexi, syn- och hörselfel, brister i
språkkunskap eller understimulering. Nästan var tolfte person är drabbad. En
person med dyslexi har svårt att avdela och se vissa ord i en text. Dyslexi
finns hos människor med alla nivåer av begåvning.
Förutom datorn finns bland annat talböcker som hjälpmedel i skolan.
–En dyslexidiagnos följer eleven upp i vuxen ålder. Men det gäller att lära
sig att använda hjälpmedlen som till exempel stavningsprogram och att finna
strategier för att övervinna svårigheterna, säger Roger Funhagen.