– Jo, det stämmer. Påsklovet och februarilovet har jag som mest att stå i, förklarar Måns Areskoug, alias trollkarlen Magiske Måns.
Femton pojkar och flickor, de flesta någonstans mellan sju och åtta år gamla, följer magikerns konststycken uppmärksamt för att genomskåda bluffen. Men trollkarlen låter sig inte genomskådas.
Fingerflinkt trollar han fram och bort knuten i ändan på ett rep. Barnens frågor kommer allt hastigare, i ivern klarar de inte att sitta kvar och till slut avslöjar Måns Areskoug tricket:
”Aha”, utbrister de flesta barnen när han synliggör knepet med den försvinnande knuten.
Men samtidigt som han visar avkräver han Sydsvenskan ett dyrt löfte: att inte röja hur tricken går till.
– Det berövar eleverna glädjen att överraska dem därhemma, förklarar Måns Areskoug och jag böjer mig.
Idén bakom Magiske Måns trolleriskola är att barnen ska lära sig trolla med vardagliga föremål som tändstickor, snören och gummiband.
Ett trick, som Måns Areskoug hävdar är en ”supercool” och given succé vid nästa kafferep, genomförs med hjälp av en sockerbit, en mugg och en blyertspenna. Snart åttaåriga Hanna Nordström blir försökskanin. Förbluffade noterar hon och hennes kamrater att Hannas initial H plötsligt dyker upp på hennes händer.
Men Måns Areskoug magiska kapacitet har gränser. Det märker sjuårige Jakob Olin vid fruktfatet där han lite uppgivet granskar säsongens utbud av äpplen och klementiner.
– Kan du inte trolla fram en vattenmelon? frågar han.
Men det enda Måns Areskoug lyckas få fram är en klementin. Det imponerar inte på Jakob Olin. Han hade hoppats på något bättre.