För två år sedan gjorde Elias Andersson en utredning åt fackförbundet Kommunal om arbetsvillkor och attityder inom hästnäringen. Han sökte bland annat svar på frågan: ”Hur har hästtjejer det på jobbet?”.
Utredningen bar titeln ”Med len men skitig hand” – och det var ingen ljus bild som kom fram.
– Alldeles för många har katastrofalt dåliga villkor. På privata hästgårdar är det inte ovanligt med mat, logi och fickpengar för en arbetsvecka som kan vara både 70 och 80 timmar, säger Elias Andersson.
Det kanske största problemet är arbetstiderna.
– När villkoren är ”bra” kan det till och med finnas ett fackligt avtal. Men då gäller det en ändå låg lön för en 40-timmarsvecka.
– Verkligheten är en helt annan. Många tjejer tar känslomässigt och praktiskt ansvar för ”sin” häst dygnet runt.
I gårdagens tidning porträtterade vi hästskötaren Matilda Zetterman, 18 år.
Hon är en av många ”hästtjejer” i Falsterbo. Deras villkor varierar stort – från stall till stall och från uppdrag till uppdrag.
Genusforskaren Elias Andersson säger:
– Tjejerna får egen ”skötehäst” redan på ridskolan. Det gör att de ofta blir jättebra på att hantera ett stort ansvar. Samtidigt hamnar de i ett osunt förhållande till arbetstider och löner. Dessutom står massor av andra tjejer redo att ta vid om man inte ställer upp på arbetsgivarens krav.
Enligt Elias Andersson vilar ansvaret för den rådande situationen tungt på de enskilda stallägarna.
– Det är ingen tvekan om att de utnyttjar läget till sin fördel. Samtidigt tror många tjejer att det är deras eget fel när det går tungt.
– De har ju fått chansen att jobba i sitt ”drömyrke”. Men de investerar mycket mer i känslor och tid än de får betalt för.
Vad gör facket åt det här?
– Ytterst få stalltjejer är med i facket. Det skulle inte ses med blida ögon av arbetsgivaren. Känslan av att alltid vara utbytbar gör att många är rädda.
– Men ridskolorna och hästgymnasierna har ett stort ansvar för att skapa en sundare inställning och ge tjejerna råg i ryggen när det gäller obetalt arbete.
– Då skulle hästägarna bli tvungna att skärpa sig, även om det tar tid.