VELLINGE/TRELLEBORG. I årskurs fem blev de två tvillingarna inskrivna i
särskolan i Vellinge kommun.
Enligt kommunens egna yttranden till Skolverket föregicks placeringen av
både psykologiska och pedagogiska utredningar och tester. Men någon
dokumentation som visar utredningens innehåll och omfattning tycks inte
existera.
Efter ett år flyttade familjen till Trelleborg och tvillingarna skrevs in i särskolan där. Men Trelleborgs kommun gjorde aldrig någon egen utredning av deras behov. Man förlitade sig istället helt på beslutet från Vellinge, trots att man aldrig fick ta del av några utredningar eller beslutsunderlag.
- Vi gjorde flera påstötningar, men de skickade aldrig pappren, säger Ingela
Björklund rektor för grundsärskolan i Trelleborg. Och vid den tiden fanns
ett samarbetsavtal om särskolan mellan Trelleborg och Vellinge och det var
väl helt enkelt inte kutym att man ifrågasatta varandras beslut.
I särskolan i Trelleborg hålls varje år klasskonferenser och utvecklingssamtal där varje barns situation diskuteras. Men under tvillingarnas återstående grundskoleår kom det aldrig fram några uppgifter som talade för att placeringen var felaktig.
- Om det finns tveksamheter gör vi alltid en ny utredning, säger Ingela
Björklund. Men det fanns saker i deras prestationer som gjorde att vi inte
såg någon anledning att ompröva fallet.
Det var inte förrän tvillingarna hade slutat grundskolan och en dem sökte
till en gymnasiesärskola i en annan kommun som deras behov av särskola
omprövades. Även gymnasiekommunen begärde förgäves in utredningar och
dokumentation från Vellinge, och bestämde sig därför för att göra en egen
utredning.
Den visade att tvillingarna var normalbegåvade och därmed inte har rätt till särskola.
- Vi blev förvånade, säger Ingela Björklund. Under de år vi hade dem hade vi
aldrig misstänkt att de var felplacerade. Inte heller när vi gick tillbaka
och tittade i gamla individuella utvecklingsplaner och protokoll från
klasskonferenser hittade vi några sådana tecken.
I Skolverkets beslut kritiseras både Vellinge och Trelleborg för sin
hantering av tvillingarnas situation. Kritiken mot Vellinge gäller dels att
det saknats dokumentation och underlag för det ursprungliga beslutet om
särskoleplacering, dels att kommunen inte heller har utrett om eleverna
istället hade kunnat gå i vanlig skola med stödinsatser.
Trelleborgs kommun får kritik för att man inte gjorde någon egen utredning när man tog emot tvillingarna, trots att Vellinge kommun aldrig skickade över någon dokumentation.
Enligt Ingela Björk skulle man i dock agerat på ett liknade sätt även idag,
- Vi skulle begära in utredningar och underlag från den andra kommunen,
säger hon. men idag skulle vi nog vara noggrannare med att få se underlaget,
och om det finns några tveksamheter kan vi göra en egen utredning.
En skillnad mellan nu och då är dock antagningsreglerna.
- Tidigare var det inte så klart och tydligt vad som gällde, som det har
varit de senaste åren, sedan Skolverkets nya rekommendationer kom.
Sydsvenskan har förgäves sökt Bengt Grahn, ansvarig för särskolan i Vellinge kommun.
Barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför
att de är utvecklingsstörda går i särskola. Till särskolan räknas den
obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. 1,6 procent av eleverna i
Sverige, det vill säga cirka 22 000 barn och ungdomar går i särskolan
(2004).
Den obligatoriska särskolan innebär nio års skolplikt för alla barn och
ungdomar mellan 7 och 16 år. Därutöver har eleverna rätt till ett tionde,
frivilligt skolår för att komplettera utbildningen.
I grundsärskolan går elever med lindrig utvecklingsstörning. Eleverna
undervisas ungefär i samma ämnen som grundskolans elever. Ämnenas innehåll
och omfattning anpassas dock till varje elevs förutsättningar.
Källa: Skolverket
Skolverkets författningssamling SKOLFS 2001:23
"Skolverkets författningssamling om utredningar om särskolebehov: "Varje
utredning som initierats inför beslut om mottagande i särskolan sker på
uppdrag av styrelsen för särskolan och skall ligga till grund för en samlad
bedömning inför beslut om barnet skall erbjudas utbildning i särskolan eller
inte. Det är viktigt att det framgår tydligt vad respektive utredning skall
belysa och att utredningarna håller den kvalitet och får den omfattning som
krävs för att belysa orsakerna till barnets problem. Olika typer av
expertkunskaper erfordras för att genomföra de utredningar som behövs. För
bedömningen av barnets behörighet för särskolan behövs normalt såväl
pedagogisk, psykologisk, medicinsk som social sakkunskap."
% är glada
% är likgiltiga