"Trend att kunskap inte är häftigt"

Vellinge. I flera år har lärarfacken i Vellinge kommun drivit frågan om att det borde gå bättre för eleverna i den egna kommunen med tanke på de goda förutsättningarna. Befolkningens inkomster är höga, föräldrarna har hög utbildningsnivå och det finns få elever med utländsk bakgrund.

Men jämfört med Lomma, som har en liknande befolkningsstruktur, presterar Vellingeeleverna lägre resultat. Medelvärdet förra året i Vellinge låg drygt 15 poäng under Lommas medelnivå och andelen elever som gick ut grundskolan med ofullständiga betyg låg mer än tio procentenheter högre i Skanör-Falsterbo jämfört med i Bjärred.

– Vi har påpekat att vi inte får tillräckliga resurser, säger Lars Hemzelius, ombud för Lärarnas riksförbund i Vellinge kommun, som förra året drev kravet att skolorna skulle få ytterligare fyra miljoner kronor till tio specialpedagoger.

Men enligt Skolverket är skillnaderna i undervisningskostnader mellan kommunerna inte så stora. 2006 betalade Lomma kommun 600 kronor mer per elev än Vellinge. Däremot skiljer sig totalkostnaderna för skolan, där man räknar in lokaler, inventarier och personalkostnader. Totalt kostade Lommas skolor 68700 kronor per elev och Vellinges skolor 64200 kronor per elev.

För Lars Hemzelius kommer siffrorna som en överraskning.

– Det här var en nyhet för mig. Nu rubbas hela min världsbild.

M-nämndens ordförande Carina Larsson (m) tror inte att pengar är lösningen.

– Det kan vara arbetsmiljön, ledarskap och utbildningsnivån hos lärarna, säger Carina Larsson, som vill att kommunen ska göra en utvärdering av niornas betyg för att se vad det är som styr resultaten och varför skillnaderna är stora mellan olika skolor. Hon konstaterar att skolorna i Vellinge tätort redan idag får mer kuratorstöd än de andra skolorna.

– Det är för att vi känner att det behövs och för att det är en annorlunda befolkningsstruktur där, säger Carina Larsson.

I Vellinge har kommunpolitikerna slagit fast att alla skolor i år ska sträva efter ett medelvärde över 230 poäng, vilket motsvarar väl godkänd i fjorton av sexton ämnen. Förra året var det bara två skolor, Ljungenskolan och Skanörs skola, som nådde dit.

– Med den befolkningsstruktur som vi har tycker vi inte att det är tillräckligt med godkänt, men jag inser att alla skolor inte når det målet. Det är ett väldigt tufft mål, säger Carina Larsson.

Lärarnas riksförbund är inte negativt inställd till målen, men Lars Hemzelius tycker inte att skolorna har fått tillräckligt med resurser för att nå dit.

– Om det visar sig att några skolor inte når upp till målen är politikerna skyldiga att göra något eller så får de justera ned målen. Annars finns det ingen hederlighet, säger han.

Lars Hemzelius har arbetat i skolor både i Lomma och Vellinge, och han tycker sig se en skillnad i mentalitet mellan eleverna.

– Nu var det femton år sedan jag jobbade i Lomma, men jag tycker att attityden till kunskaper från ungdomarnas sida var annorlunda. Här finns en trend att kunskap inte är häftigt och den sprider sig på vissa skolor.

Han har flera förklaringar till varför Vellingeelevernas engagemang ligger något lägre. En delförklaring kan vara att rektorerna chefar över för många lärare och att de goda lärarprestationerna inte uppmuntras genom högre löner.

– Projekt som syns utåt premieras, men inte det klassiska lärararbetet.

Men den förklaring som lärarfacken tror mest på är att det saknas stöd till resurssvaga elever. Lars Hemzelius är kritisk till den öppenvårdsprincip som Vellinge kommun arbetar efter som slår fast att alla elevers behov ska lösas i klassrummet.

– Det är vackert med den inkluderande tanken, men det får konsekvenser, konstaterar Lars Hemzelius, som menar att det finns elever som inte klarar av att ta till sig undervisningen i den stora klassrumsmiljön och som då stör de andra eleverna. Att ge dem stödundervisning i ett annat rum skulle skapa arbetsro för alla eleverna, anser han.

Carina Larsson är inte heller övertygad om att kommunen ska fortsätta arbeta enligt klassrumstanken.

– Behoven ökar och vi står inför frågan om det är rimligt eller om vi ska skapa grupper för en del elever. Det är möjligt att det blir annorlunda.

I juni planerar hon ett studiebesök hos sin partikollega i Lomma för att höra om Sveriges bästa skolkommun har några tips till Vellingeskolorna.

– Man vill ju hela tiden bli bättre, och det ska bli intressant att höra om vi har några synbara saker som vi kan lära av varandra.