VELLINGE. Han vill inte kommentera ärendet i detalj på grund av sekretess.
– Vi tittar på korrelationen av testen. Det är inte samma test i grundskolan som i gymnasiet. Man kan misstänka att det är där felet är, säger Bengt Grahn.
Det här är andra fallet som blir känt på kort tid. Kommer ni att ändra något i era rutiner?
– Det är därför man kan misstänka att något är systematiskt galet. Vi förutsätter att man i alla beslut följer de riktlinjer som finns och vi ser kontinuerligt över våra rutiner. Men det är inget i det här fallet som gör att vi kommer uppdatera riktlinjerna ytterligare, säger Bengt Grahn.
Han tycker inte att det är konstigt att skolan inte reagerade när 17-åringen klarade den vanliga högstadiematten.
– Vissa ämnen man läser ska vara samma. Det är inget ovanligt, säger han.
Kristina Mähler, legitimerad psykolog på barn- och ungdomshabiliteringen i Trelleborg och som har gjort utredningen på 17-åringen, vill inte uttala sig om huruvida den första utredningen var en felbedömning.
– Varje psykolog får göra sin bedömning och stå för den, säger hon.
Det är första gången hon är med om att en person som har gått i särskola ligger över kurvorna för normalbegåvning.
Händer det att personer växer ifrån en utvecklingsstörning?
– Nej, det är det som är skillnaden mellan en utvecklingsstörning och en utvecklingsförsening. Även om man förändras som äldre följer man sin kurva. Det finns ett tak som man inte når över när det gäller det kognitiva och det abstrakta tänkandet, säger hon.
Hon vill inte prata om det specifika fallet, men tror inte att det finns någon avgörande skillnad i de olika testerna.
– Testen är bara en liten del. Det handlar om stora utredningar. Man intervjuar personer i närheten och tittar på självomhändertagandet, om den kan hantera pengar, hitta själv och andra vardagliga saker, säger hon.
% är glada
% är likgiltiga