Elev med dyslexi fick inte hjälp

VELLINGE. Efter onsdagens artikel om Gert Åkessons uttalanden har flera läsare hört av sig till Sydsvenskan och berättat om sina erfarenheter av hur Vellinge kommun bemöter elever med dyslexi. En mamma har sedan mellanstadietiden försökt förmå Vellinge kommun att utreda hennes sons läs- och skrivsvårigheter. Inte förrän under sommarlovet mellan nian och första året på gymnasiet fick de till stånd en utredning som visade att barnet led av dyslexi.
– I nio år har min son kämpat på utan hjälpmedel och han har väldiga svårigheter idag med att läsa eller skriva. När jag har varit i kontakt med skolan och påtalat de här problemen har jag fått intrycket att de bara ser mig som en jobbig förälder som inte ska lägga sig i skolans jobb. Det bemötandet känns otroligt förnedrande. Så länge mina barn är under arton år är de mitt ansvar.

När sonen fick diagnosen dyslexi och började första året på Sundsgymnasiet fanns inga hjälpmedel framtagna till honom. Mamman kontaktade skolan innan terminsstart för att diskutera hennes sons framtida skolsituation men enligt henne fick hon inget gehör.
– Det var en väldigt jobbig tid när han skulle börja gymnasiet. Ny skola och nytt program och samtidigt bli diagnosticerad med dyslexi. Varken han eller vi hade någon aning om vilken studieteknik som skulle användas eller vilka hjälpmedel som fanns att tillgå. Jag kände mig väldigt maktlös. Nu i förra veckan fick vi ett par datorprogram, men det är efter att halva terminen har gått och flera prov redan har skrivits.

I samband med dyslexidiagnosen fick mamman och sonen skriva på ett åtgärdsprogram som Sundsgymnasiet upprättat. Men det var inget individuellt program för eleven utan ett generellt där alla uppgifter redan var ifyllda.
– Där stod att skolan exempelvis kunde erbjuda längre provtid och att resursteamet fanns att tillgå. Men åtgärdsprogrammet var inte utformat för just honom. Än idag har vi inte fått ett sådant. När jag har påtalat detta får jag höra att detta ska lösas mellan skolan och eleven, utan föräldrars medverkan. Men det är tvärtemot vad som står i Skolverkets riktlinjer.

Mamman känner sig besviken över att Vellinge kommun endast tar elevers svårigheter i skolan på allvar när de är nära att inte klara betyget godkänt.
– Min son har högre ambitioner än att klara godkänt. Det är inte något fel på hans intelligens. Men utan rätt hjälpmedel när man har dyslexi är det som att hela tiden kämpa i motvind om du vill ha högre betyg.