VELLINGE.
Skolan driver ett ständigt arbete kring rasism. Bland annat arrangeras temaveckor och alla nior får åka på studieresa till Auschwitz.
Men det allra viktigaste är så klart den vardagliga diskussionen i klassrummet.
– Jag har jobbat här i tio år, och brottas med dessa diskussioner ständigt. Det finns tråkiga åsikter, men även många elever som tar debatten på ett bra sätt, säger Magnus Wigström.
Sedan en månad råder en ny verklighet i skolans klass 9A. Då började Mohammad.
– Det gick oerhört snabbt. Vi fick veta det veckan innan, och på måndagen var han här, berättar Magnus Wigström.
På måndagsmorgonen välkomnades Mohammad i klassen. Eleverna berättade vad de heter och Mohammad berättade lite om sig själv.
Innan han kom till Sverige några veckor tidigare hade han varit på flykt i ett år. Han har förlorat familjemedlemmar och fruktade för sitt eget liv.
Plötsligt handlade diskussionerna inte längre om några flyktingbarn som eleverna aldrig träffat, utan om en pojke lika gammal som de själva som upplevt och sett fruktansvärda saker.
– Det blev så påtagligt, och eleverna blev tagna, säger Magnus Wigström som tror att den nya erfarenheten är nyttig för eleverna.
Det var många praktiska detaljer för skolan att lösa. Det fanns inga rutiner för att ta hand om flyktingbarn.
Mohammad själv pratar än så länge inte mycket svenska, men hans svenska 2-lärare berättar att han kämpar bra.
Han följer klassens lektioner, men fokuserar mest på sina svenskövningar nu i början. Ett par gånger i veckan får han besök av en lärare som pratar persiska. Det handlar framför allt om studiestöd på hemspråket dari och att han ska få information om hur skolan fungerar och om klassen till exempel ska på studiebesök.
Via hemspråksläraren berättar han att han trivs bra på skolan och i den Vellingefamilj som har gett honom ett hem, men att det är svårt med språket.
– Jag kan inte prata så mycket. De vill prata, men jag kan inte svara, berättar han om klasskompisarna.
Efter skolan läser han läxor och följer med klasskompisar till fritidsgården.
– Vi spelar pingis och biljard.
Frida Rosberg, Ellinor Clemfors och Mattias Jonsson i 9A berättar att det var roligt när Mohammad kom till klassen.
– Det var spännande hur vi skulle hantera det. Det kändes som att det skulle bli svårt eftersom han inte kunde svenska. Men han lär sig jättesnabbt, säger Ellinor Clemfors.
Och de har lärt sig några ord på dari.
– Och hur man ska få kontakt även om man inte pratar samma språk, säger Frida Rosberg.
Nu hoppas de att Mohammad stannar i Vellinge och deras klass.
Om han får uppehållstillstånd måste han flytta till ett nytt familjehem, i en kommun som har avtal med Migrationsverket.
Men om Vellinge kommun har hunnit skriva ett sådant avtal till dess, får han stanna.
Familjehemmet där Mohammad bor är ordnat via Malmö kommun. Vellinge kommun har ansvar att ge honom en god man och en plats i skolan. ”Jag är som en ställföreträdande förälder”, förklarar Mohammads gode man Lennart Eriksson. Som god man har han ansvar för kontakt med myndighet, jurist och skola, bland annat går han på föräldramöten.
25% är glada
45% är likgiltiga