Facket blockerar skolbygge

”Jobbtrafficking” hävdar Byggnads och sätter bygget av Stora Hammars skola i blockad för att tre letter jobbar för 16 kronor i timmen. – Det är inte människovärdiga förhållanden, säger Roland Ljungdell, Byggnads ordförande i södra Skåne.
På fredageftermiddagen besöker LO-basen Wanja Lundby-Wedin och Sven-Erik Österberg (S) byggarbetsplatsen.

Byggnads höll under förmiddagen en presskonferens där man hotade att stoppa hela skolbygget.

– Om inte den lettiska underentreprenören betalat ut lönen inom det snaraste kommer alla våra medlemmar på bygget att lägga ner arbetet, säger Byggnads chefsjurist Mattias Landgren.

Varning om sympatiåtgärder måste läggas med sju dagars varsel, vilket innebär att hela bygget kan komma att stoppas om en vecka.

Lönen som Byggnads kräver att de tre lettiska arbetarna ska få ligger på 75 000-100 000 kronor sammanlagt.

Tidigt på torsdagsmorgonen satte Byggnads bygget i blockad. När Ernests Bostanovs och Andreys Lebedevs kom till jobbet möttes de av information om blockaden.

– Vi har jobbat sedan den 21 juni och ännu inte fått lön. 16 kronor i timmen är en usel lön även i Lettland, säger de.

Leif Andersson är platschef på MVB, som är huvudentreprenör på bygget.

– Vi har inte känt till att de haft så låg timlön. Vi kan påverka underentreprenören, men det är det ju inte jag som bestämmer, säger han.

I mitten av juni kom tre lettiska svetsare för att jobba med bygget av Stora Hammars skola i Vellinge. De är anställda av ett lettiskt företag. Totalentreprenör är MVB som utför arbetet på beställning av kommunala Vellingebostäder.

Roland Ljungdell på fackförbundet Byggnads träffar letterna i samband med ankomsten för att informera om svenska regler och kolla hur de har det.

– De intygade att lönen låg på över de avtalade 158 kronorna i timmen och att allting var bra, säger Roland Ljungdell.

Men när en av männen får ett telefonsamtal precis före mötet misstänker Ljungdell att de hade fått order om vad de skulle säga.

Efter semestern tar männen kontakt med facket igen. De är missnöjda med sina arbetsförhållanden. De visar sina tidrapporter. Flera dagar under juli ska de enligt Byggnads ha arbetat uppemot tio timmar i sträck. Alla dagar i veckan. Mellan 240 och 270 timmar sammanlagt i juli. De första veckor i augusti får de ledigt och åker hem, sen är de tillbaka i Vellinge.

Enligt Byggnads har de sedan mitten av juni tjänat mellan tio- och fjortontusen kronor.

Enligt Ljungdell har de också visat ett kontrakt på lettiska där de åtar sig att arbeta för cirka sexton kronor i timmen.

– Situationen är så svår där. De tar alla påhugg de kan komma över, förklarar Roland Ljungdell varför männen gick med på så låg lön.

Han tror på männens historia och säger att ytterligare ett par av deras landsmän kan vara i samma situation. Han har arbetat med de här frågorna i tio år. Han har varit i kontakt med svenska arbetare på bygget som anonymt bekräftar letternas historia.

– När jag frågar vad de äter svarar de ”bara te och mackor”.

Något traktamente betalas inte ut, enligt Byggnads. Sedan mitten av juni har männen fått cirka 1 500 kronor av sin arbetsgivare till mat.

Fackförbundet har varken varit i kontakt med männens arbetsgivare, kommunen eller byggföretaget MVB.

– Då kanske de bara hade skickats hem, säger Roland Ljungdell.

Han påstår sig inte vara ute efter ett nytt Vaxholmsfall. Och han är medveten om att hela aktionen kan uppfattas som en del av valkampanjen när ett fackförbund med nära band till socialdemokratin indirekt anklagar en moderatstyrd kommun för ”jobbtrafficking.”

– Jag hoppas att det inte blir så. Det här handlar om rättvisa, säger Roland Ljungdell.

Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesman Sven-Erik Österberg lovar att presentera åtgärder för att förhindra utnyttjande av arbetare från andra länder vid sitt besök på byggarbetsplatsen på fredageftermiddagen. Han besöker Stora Hammar tillsammans med LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin klockan två på fredagen.

Stora Hammars skola

Planerna på att ersätta Stora Hammars skola med en ny presenterades för tre år sedan. Då var tanken att bygget skulle vara klart 2010. Till sist kom bygget igång i april i år. Planen är nu att elever och lärare kan flytta in när vårterminen startar 2012.

Lavallagen

I november 2004 utsattes ett dotterbolag till det lettiska företaget Laval för facklig blockad vid ett skolbygge i Vaxholm. Förhandlingar med fackför bundet Byggnads om ett svenskt kollektivavtal för de lettiska arbetarna hade misslyckats.

Arbetsdomstolen (AD) sade i december 2004 nej till det lettiska bolagets begäran om att domstolen skulle beordra facken att häva blockaden.

Företaget tvingades så småningom ge upp bygget. Bolaget försattes senare i konkurs.

I april 2005 kom AD fram till att det inte gick att avgöra målet utan att först fråga EU-domstolens om hjälp med tolkningen av EU:s lagstiftning kontra svensk lag.

Den lettiska regeringen protesterade mot den svenska hållningen. Lettland såg den fackliga blockaden som ett brott mot EU-reglerna och principen om fri rörlighet över gränserna inom unionen.

I december 2007 slog EU-domstolen oväntat fast att Byggnads blockad stred mot EU-reglerna, en dom som gav eko i hela den europeiska fackföreningsrörelsen.

Den så kallade lavallagen trädde i kraft i år. Den reglerar vad fackföreningar kan kräva för villkor för utländska löntagare i Sverige. De rödgröna har lovat att riva upp den, om de vinner valet. De anser att lagen leder till lönedumpning och illojal konkurrens.