Han har jobbat så länge han får, till 67 års ålder.
– Jag tror att jag är en av få med så många tjänsteår inom polisen.
Att sluta på en arbetsplats efter så lång tid beskriver han som ett nytt skede i livet.
– Det känns nästan som att flytta hemifrån, det är en helt ny grej som öppnar sig.
Göran Mårtensson säger att det var en slump att han valde polisyrket.
– Jag stod på balkongen till min första lägenhet i Malmö. På Östra Farmvägen körde en polisbil förbi och jag blev lite nyfiken.
Han jobbade då som bud på Malmö Sparbank och nämnde sitt intresse för polisyrket för en kollega. Hennes make var polis och han hjälpte till med en ansökningsblankett. Göran Mårtensson kom därmed med i den sista kommunala kullen som utbildades vid Malmöpolisen, en utbildning på två terminer.
I december 1964 var det examen. Och de första tio åren jobbade Göran Mårtensson i Malmö.
– På den tiden var det mycket fotpatrull och man gick ofta ensam. Jag började på polisstation Öster på Värnhem, där kunde man få gå längs Lundavägen redan klockan tre på morgonen om det inte var alldeles för kallt.
Göran Mårtensson flyttade till Vellinge med sin familj 1974 och kort tid senare fick han ett vikariat som yttre befäl där. Han stannade ute i samhället de första åtta åren. Sedan 30 år är han utredare.
– Det är ett yrke som man inte lämnar bara för att man går hem. På ledig tid fortsätter man att tänka på hur man på bästa sätt ska klara upp ett ärende.
– För mig har det inte varit några problem med att bo på orten. Tvärtom tror jag att kontakterna utanför själva yrket har gynnat mig. De ungdomar som i tonåren fick besök av mig, möter jag idag ibland på byn. Många har nu egna familjer och det känns som att träffa gamla vänner.
Han tycker fortfarande att Vellinge är trevligt, men har också sett förändring.
– Vellinge är inte längre bara en lugn förort. Det här med narkotika är rätt omfattade här också. Det både kostar för samhället och påverkar dem som håller på med det. Många problem, som inbrott, har med narkotikan att göra.
När polishuset flyttade till sin nuvarande adress på Kompanigatan i Vellinge fanns tolv poliser i yttre tjänst.
– Då var det två radiobilar som rullade ständigt. Idag har vi två egna poliser i yttre tjänst men med hjälp från hela närpolisområdet fungerar det ändå.
Ännu har han inga långtgående planer för livet efter pensionen.
– Inte mer än att jag vill göra det lite mer bekvämt, göra saker på huset som jag har väntat med. Den första pensionsdagen får kännas som en fridag, sedan kan man nog anpassa sig ganska kvickt. Jag har tre barn och fyra barnbarn som kan sysselsätta mig om jag vill.