KÄMPINGE. Klockan är halvelva, och solen skiner från en klarblå himmel.
Vinden är i avtagande men fortfarande rätt hård.
På avstånd hörs Östersjöns brus. Det blandas med kacklet från sextusen hönor,
som vill ut.
Ola Fredgardh har gått in i hönshuset på nästan sjuhundra kvadratmeter för att
öppna luckorna. Vi står utanför och väntar.
Så kommer de. Först i mindre flockar. Sedan bara väller de ut och sprider sig
som rö för vinden. De är vita med lysande röd kam, små skönheter.
Stjärthållningen är hög, de struttar kring och sprätter runt som riktiga
viktigpettrar, kollar in omgivningen, putsar fjädrarna och börjar förnöjsamt
picka efter läckerbitar på marken.
– Det är så här djur skall ha det. De är väldigt lyckliga, när de får vara
ute. Inne i hönshuset råder en ganska tuff miljö med damm och buller. När
sextusen höns kacklar, blir ljudnivån hög, säger Ola Fredgardh.
Schemat är detsamma varje dag. Efter morgonens och förmiddagens
värpningsprocedur får djuren möjlighet att lämna hönshuset. En del av det
mer räddhågsna slaget stannar i den anslutande, vindskyddade
"vinterträdgården", men de flesta hoppar kavat vidare, ut i det fria.
Nåja, det finns staket, men friytorna är väldiga, 24 000 kvadratmeter, drygt
tre fotbollsplaner, står till hönsens förfogande.
– Först när det blir mörkt, kliver de in, säger Ola Fredgardh.
Anläggningen på släktgården Hyllehög började byggas i oktober i fjor, och fem
månader senare anlände de sextusen värphönorna och de sex tupparna. Sedan
dess har det varit full fräs. Runt 5700 ägg rullar varje dag in i det
specialbyggda kylrummet.
– Det här är vårt bidrag till en levande landsbygd. Min släkt har levt på den
här plätten sedan 1648, säger Ola Fredgardh.
Men trots att paret Fredgardh får anses som tämligen färska äggproducenter,
har deras verksamhet redan låtit tala om sig. Många kommer hit i studiesyfte
för att bilda sig en uppfattning om hur ekonomi och rationalitet kan
kombineras med ekologi och omsorg om djuren. Andra stannar till för att bara
ta en titt på de glada hönsen.
Sydsvenskan har sällskap av en liten finsk delegation. Junso Hulmi och Kimmo
Yli-Autola från Björneborg har planer på att ställa om till ekologisk
djurhållning. Efter att ha bevittnat det kacklande skådespelet på
lagårdsbacken vill de se närmare på den burlösa inredningen med sittpinnar
och på automatiken, som styr såväl utfodring och vattentillförsel som
gödselhantering.
Men innan de kliver in i hönshuset får de dra på sig skyddskläder och passera
en sluss. Ola Fredgardh vill skydda sina höns från inälvsparasiter och
salmonella.