Med forntiden på schemat

Vellinge.
Vad är en arkeolog? Och varför hittar man inte skaften på stenåldersyxorna utan bara flintan? Kan det gamla benet möjligen komma från en dinosaurie? Det var några av frågorna som diskuterades när eleverna i klass 1A på Stora Hammars skola fick besök av en arkeolog.

HÖLLVIKEN. Några vet redan vad en arkeologs arbetsuppgifter är.

– Arkeologer kan hitta skatter när de gräver, säger en pojke som ivrigt räcker upp handen.

På platsen där nya Stora Hammars skola ska byggas har de arkeologiska utgrävningarna bland annat visat lämningar efter boplatser daterade till yngre järnåldern.

Tidigare i veckan fick eleverna i årskurs ett själva titta på historiska föremål när arkeologen och museiepedagogen Anette Gruber kom och berättade vad det är man kan hitta i marken.

Barnen fick titta, känna och klura på de olika föremålen. Hur har de använts, hur gamla kan de vara, vad är de gjorda av?

– Vad tror ni om den här? frågar Anette Gruber och håller upp en oval sten med en skåra i mitten.

Ingen är säker. Det visar sig vara en eldslagningssten från vikingatiden. Med en järnpinne slog man på stenen för att få fram gnistor och kunna tända eld.

Nästa sak är lättare, en spjutspets. Den är gjord av flinta och satt en gång fastsurrad på en käpp för att kunna användas som spjut. Anette Gruber förklarar att trä försvinner efter ett par hundra år i marken och att det är därför man bara kan hitta flintan.

Några barn är intresserade av ett långt föremål som ser ut som en tand, eller är det kanske ett horn? Någon funderar på om det kanske har tillhört en sabeltandad tiger.

– Jag tror det kommer från en dinosaurie, en Triceratops! utbrister Erik Sehanovic.

Det visar sig vara varken det ena eller det andra utan ett horn efter en get.

Efter att ha tittat och pratat om alla föremålen är det dags att besöka utgrävningen där elevernas nya skola ska byggas. Mentorn Malin Strömbeck samlar in barnen, är alla med? Nej, två saknas, men snart är alla på plats.

– Vi har varit och tittat på urgrävningarna tidigare och barnen tycker det är väldigt spännande, berättar hon. Många av dem kan så mycket redan.

Eleverna Ludvig Nilsson och Saga Behrin tycker båda att dagen har varit spännande.

– Jag har en egen experimentbok hemma där man kan läsa om olika sätt att gräva, så jag visste lite redan, säger Saga.

– Jag tycker flintakniven var häftigast, säger Ludvig som svar på vad som har varit roligast under dagen.

Anette Gruber berättar att det innan utgrävningarna satte igång togs fram en undersökningsplan där pedagogisk verksamhet räknades in i budgeten. Alla elever på skolan kommer att få besöka utgrävningarna och diskutera arkeologi.

– Det är ett privilegium att få följa bygget på nära håll, säger Malin Strömbeck. Många av barnen har pratat om det hemma. Sedan ska det ju bli deras skola och då är det viktigt att de också får följa hur arbetet går. Det blir mer på riktigt för dem då.

Vissa delar av skolan 140 år gamla

Utgrävningarna av platsen där nya Stora Hammars skola ska byggas avslutas i höst, därefter tar byggandet vid.

De nya lokalerna ska anpassas för att kunna ta emot elever från årskurs 1 till 9, istället för 1 till 6 som i dag.

De äldsta delarna av Stora Hammars skola är omkring 140 år gamla och når inte upp till dagens standard.

Författare: Linn Eriksson
Publicerad 13 november 2009 08.21
Uppdaterad 13 november 2009 08.21

Vellinge
Bloggar
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu