KÄMPINGE. De gulklädda nattsuddarna har blivit ett välbekant inslag bland
ungdomarna på Näset. Pinsamma föräldrar som hänger utanför discot? Inte alls
- nattvandrarna i Skanör och Höllviken är mer som schyssta polare än tjatiga
föräldrar.
– Tjena grabbar! Ska ni ha en korv?
Peter Svanberg laddar den fräsande grillen med wienerkorv och bröd. Fem
grabbar i vita tröjor, mörka solglasögon och tajta jeans sneglar på korvarna
innan de bestämmer sig för en dricka i stället.
– Jag gjorde min debut på Strandbaden. Jag kommer ihåg att jag tänkte när jag
såg ungdomarna som knappt kunde stå rakt att "herregud, så där har man själv
varit en gång." Sedan Strandbaden brann ner har det faktiskt blivit lite
lugnare här på Näset. Det är inte längre lika många ungdomar som kommer hit,
säger han.
Peter Svanberg är en av eldsjälarna bakom nätverket "Föräldrar på Näset" som i
ur och skur, året om, är ute och pratar med byns ungdomar. Lånar ut en
mobiltelefon, stöttar och hjälper dem som druckit en öl för mycket.
– Vi är inga poliser utan vi är här för att lyssna på ungdomarna, säger Tina
Decker som själv har en son som ska börja nian till hösten.
– Det är många som kommer fram och pratar och tycker att det är kul att vi är
här. Det är föräldrarna som är svåra att engagera, säger hon med en suck.
Kvällssolen kastar långa skuggor över stranden. Daniel Brodd, som ska börja
nian till hösten, slår sig ner i sanddynerna med en korv i handen. Han
uppskattar föräldrarna som tagit sig tid för att prata med ungdomarna
stället för att peka ut dem som brottslingar.
– När man ser polisen pumpar adrenalinet även om man inte har gjort något. Man
känner sig smutskastad bara för att någon idiot har slagit sönder en
busskur. Men alla litar på nattvandrarna och jag tror att många känner en
trygghet att de finns ifall någon blir för onykter, säger han.
Henrik Rösing från Skanör är en av de nyrekryterade nattvandrarna som hängt
med gruppen i kväll. Även om han inte själv har tonårsbarn tycker han att
det är självklart att ställa upp.
– Jag är själv från Höllviken och vet hur det brukar gå till på
skolavslutningar på stranden. När jag växte upp fanns inga nattvandrare som
kunde ringa föräldrarna om något gick snett. Om jag kan hjälpa några av
ungdomarna känner jag att jag har gett något tillbaka, säger han.
Sofie Eriksson, som precis har gått ut åttan på Sandeplanskolan i Höllviken,
tittar förbi och snackar en stund med korvgrillarna.
– Det är lättare att prata med dem än med föräldrarna - i alla fall om vissa
saker. Det finns inte så mycket att göra så det blir mest att man hänger med
kompisarna. Det borde finnas något uteställe även för oss, säger hon.
Hennes mamma har gått med till föräldranätverket och är ute och nattvandrar
för första gången.
– Bara att hon inte gör bort mig, säger Sofie Eriksson med ett leende innan
kompisarna ropar att det är dags att dra vidare i sommarkvällen.