Varför gråter din publik?
– Det börjar med klockringning och sedan spelar vi Amazing Grace med stråkar,
Minervakvartetten från Lund. Vi bygger upp en känsla. Under en låt – I’ve
Lost You – blir det väldigt känslosamt. Jag ser både kvinnor och män gråta.
Liksom när vi spelar In The Ghetto.
Hur mycket Elvis är du?
– Jag kämpar för att låta och se ut som Elvis. Det räcker med en
hundradels paus som kommer fel för att publiken ska tänka: Nej, det här är
inte Elvis. Sedan är jag mycket i publiken och tar hand om kvinnorna. Det är
mitt jobb.
Blir det många klädbyten?
– Nej, inte jättemånga, men jag har precis fått hem en ny dräkt, The Eyelet
Suit, som Elvis hade under tio konserter 1972. Det är ett bälte med
lejonhuvud, kedjor och stora guldfärgade nitar. De största nitarna han hade.
Eller nitar, det är som gardinupphängningsgrejor. Sedan är det en mantel
till det. Och så gör jag två klädbyten till.
Varför spelar du till förmån för Cancerfonden?
– Jag har förlorat fyra vänner under 2011 därför skänker jag minst 10 procent
av gaget under hela 2012. Jag har chansen att göra det och jag hoppas att
andra hänger på. Jag brukar ha över 100 spelningar om året, så
förhoppningsvis blir det lite pengar.