Sydsvenskan bad Vellinge kommun att ta fram antalet rivningslov som har beviljats på Näset sedan början av 2007 fram till mars i år.
Siffrorna visar att under den perioden har 76 fritidshus rivits i Höllviken, 19 i Ljunghusen, 15 i Falsterbo och 8 i Skanör. Enligt kommunen finns det idag totalt ett par tusen fritidshus på Falsterbonäset.
– Det beskriver den aktivitet som pågår, att det sker en förändring, säger Hans Folkeson, stadsbyggnadschef i Vellinge kommun.
I mäklarfirmornas reklam för sommarstugor till salu på Näset syns att äldre stugor ofta ses mer som en tomt att bygga något nytt på. I annonser som är aktuella just nu eller nyligen har varit det finns formuleringar som: ”Behåll sommarhuset eller förverkliga drömboendet” och ”Perfekt för ert nya drömboende”.
Hans Folkeson säger att man inte kan dra slutsatsen att antalet fritidhus minskar i kommunen.
– Det kan vara så att man river för att bygga ett nytt fritidshus. Så länge det är attraktivt att bosätta sig på Näset så kommer de här förändringarna att ske. Samma utveckling sker runt om i Skåne.
Vellinge kommun har ingen antikvarie som kan lyfta sådana här frågor, man tar hjälp från Malmö kulturmiljö när man tycker att det behövs. Det finns heller ingen kulturmiljöplan.
– Nej, det ingår i vårt vanliga uppdrag att jobba med de frågorna. Däremot nämns vissa miljöer som skyddsvärda i detaljplanerna, framför allt i Skanör–Falsterbo. Där finns det också ett bevarandeprogram. Sommarstugebebyggelse är inte skyddad, förutom i vissa särskilda fall som Josef Frank-villorna i Falsterbo.
Den fördjupade översiktsplanen pekar ut en del skyddsvärda områden och värdefulla byggnader. Men sommarhus finns inte med.
Det finns dock en diskussion om att ta fram ett kulturmiljöprogram. Det arbetet kan påbörjas nästa år.
– Det ska göras en inventering för att beskriva värdefulla miljöer, säger Hans Folkeson.
I sitt remissvar till den reviderade översiktsplanen har Miljöpartiet lyft fram frågan om ett kulturmiljöprogram.
– I översiktsplanen kallas Höllviken ”Staden i skogen”. Det visar hur man ser på utvecklingen. Att bli en stad är inte så positivt och tyvärr blir det mindre och mindre skog kvar. Vi är rädda att om man tillåter expansionen fortsätta i så hög takt som nu så försvinner ortens karaktär. Vi vill ha en byggnation som passar in, säger Angela Everbäck från Miljöpartiet.
Hans Folkeson säger att rivningen av sommarhus inte är något som har diskuterats inom kommunen.
– Men det är klart att det finns enstaka byggnader som är intressanta. Sedan är karaktären i områdena intressant. Man kan lyfta fram de värdena och beskriva vilken karaktären är.
Hans Folkeson säger att till exempel Höllviken präglas mycket av individualistiska byggstilar, samtidigt som det finns en gemensam stil i materialval, enkelhet och detaljer.
– Ett sätt att tänka har präglat husen. De värdena är viktiga att slå vakt om.
Gör ni det?
– Vi försöker göra det i samband med bygglovsansökningar där vi kan. Men en kommun kan aldrig ensam vara den som skyddar något utan det måste finnas förståelse för och en allmän uppfattning om att detta är värdefullt om det ska bli ett lyckat bevarande. Det finns enskilda husägare som ömt vårdar sina fritidshus, att lyfta fram dem skulle kanske vara den största vinsten i ett kulturmiljöprogram.
Det nationella miljömålet ”God bebyggd miljö” säger att kommuner redan 2010 skulle ha skyddat 25 procent av kulturhistoriskt intressanta miljöer.
Enligt Hans Folkeson är det målet svårt att uppnå.
– Det är svårt att jämföra mellan kommunerna. Men vi har bevarandeplaner i Skanör och Falsterbo. Sedan finns en plan för att förhindra oönskad förtätning. Vår strävan att bevara tallskogen genom marklov är också en del.
Har ni själva räknat på hur många hus som har rivits?
– Nej. Inte under de år jag har jobbat här i alla fall, sedan 2007. Vi vet ju att det sker en förändring, men frågan är vilka medel vi ska lägga på det.
Den enskildes intresse väger tungt. Det är sällsynt att ett rivningslov får nej.
– Det måste i så fall finnas utpekade kulturhistoriska värden. Det finns andra värden också, som en stor efterfrågan på tomter. Många av de äldre fritidshusen är väldigt enkla byggnader som inte motiverar ett rivningsförbud.
– Vi försöker föra en dialog när det finns byggnader som har ett värde, men det är enklare med de väldigt stora och påkostade fritidshusen med höga arkitektoniska värden.
Hans Folkeson påpekar att i Skanör och Falsterbo går förändringen åt motsatt håll jämfört med Höllviken och Ljunghusen.
– Där blir stora tidigare permanentbostäder fritidshus i stället.
Det syns inte minst i mäklarannonserna från Skanör och Falsterbo där bostäder på 100–200 kvadratmeter säljs under vinjetten ”fritidshus”.
– Det är klart att det har skett en väldigt stor förändring sedan 1960-talet. Den sker långsamt över tid och sedan ser man effekterna av den i efterhand.