Buxbomssoten kom till Sverige för något år sedan. Under den blöta sommaren och varma hösten spred sjukan sig oväntat snabbt.
S:t Pauli södra kyrkogård i Malmö var första kyrkogården i Sydvästskåne som drabbades. Nu finns smittan på tolv av de sjutton kyrkogårdarna i Malmö.
Men det finns ingen samlad information om var buxbomssoten, orsakad av svampen Cylindrocladium buxicola, har spridit sig.
– Jag skulle tro att de flesta kyrkogårdar är mer eller mindre drabbade. Och de som inte är det kommer med stor sannolikhet att bli det, säger Angela Sandell, koordinator för kyrkogårdsfrågor inom Movium på SLU i Alnarp.
Kollegan Charlotte Rosander skriver magisteruppsats i växtskyddsbiologi och har störst kunskap i Sverige om buxbomssot. När den upptäcktes här fick hon i uppdrag att ta reda på mer och har sedan följt utvecklingen i Sverige.
– Sjukdomen har spridit sig mycket snabbare i höst än vi kunde förvänta oss.
Att sjukdomen kom till Sverige tros ha fler orsaker.
– Folk reser och tar med sig plantor, och så importeras många växter. Importen av buxbom har gått så snabbt så den hann aldrig bli en växt som sätts i karantän.
– Det kan också ha att göra med ett lite varmare klimat. Det gynnar framför allt svampar och därför kommer fler sådana sjukdomar.
Charlotte Rosander berättar att minst en plantskola, den i Flyinge, har slutat sälja buxbom.
Hur buxbomen kan ersättas är en stor fråga. Det är inte helt enkelt att hitta växter som kan klippas på samma vis, är vintergröna och trivs på samma jord.
– Det görs nu försök med japansk järnek och idegran. Och även spireor. Det ska gärna vara något som får plats mellan gravarna. Vi tittar även på ljung och lingon, säger Charlotte Rosander.
Hon tror att det är omöjligt att helt få bort sjukdomen. Hon ska nu sammanställa sitt material. Resultatet ska bland leda till seminarier för kyrkogårdsanställda och andra intresserade.
Buxbomssot finns även i parker och trädgårdar.