Beslutet att lägga ned AstraZeneca i Lund i Lund bör få politikerna att inse
att det är hög tid att agera för att förbättra förutsättningarna för att
Medicon Valley – life science-klustret i Öresundsregionen – skall kunna
fortsätta vara en av Europas starkaste regioner på detta område.
Om man vill hitta något positivt är det att vi i Medicon Valley har stora
företag, exempelvis Novo Nordisk, som faktiskt expanderar. Fördelen med att
befinna sig i ett kluster är att när vissa företag går dåligt går andra
förhoppningsvis bättre och har möjlighet att tillvarata den kompetens som
finns.
Med rätt förutsättningar skulle vi inte behöva se utflyttningar och
nedläggningar utan snarare inflyttningar och nyetableringar. Mycket pekar
dock på att de optimala förutsättningarna ännu inte är på plats.
Den internationella läkemedelsindustrin flyttar mer och mer klinisk forskning
från Sverige och Danmark. Våra sjukvårdssystem är inte kalibrerade för att
tillräckligt snabbt kunna rekrytera patienter för att på ett
konkurrenskraftigt sätt kunna genomföra de studier som efterfrågas. Detta är
ett stort problem eftersom mycket av forskningen på våra sjukhus finansieras
via kliniska studier. Om de kliniska studierna försvinner riskerar svenska
och danska patienter att få sämre tillgång till ny och bättre medicin.
En analys som nyligen gjorts av Medicon Valley Alliance visar att närmare
hälften av de cirka 50 ej börsnoterade bioteknikföretagen i Medicon Valley
är i så akut brist på pengar att de riskerar att behöva lägga ned sin
verksamhet inom sex månader.
De samlade investeringarna i dessa företag uppgår till mer än 7 miljarder
svenska kronor. För dessa pengar har man tagit fram en lång rad lovande
läkemedelskandidater som nu har kommit så långt i sin utveckling att
forskningen börjar kosta väldigt mycket pengar. Pengar som det är mycket
stor internationell konkurrens om.
Forskningscheferna på de stora läkemedelsföretagen Lundbeck och Novo Nordisk
har samstämmigt uttryckt sin oro över den framtida forskningsmiljön för små
bioteknikföretag i Medicon Valley, en miljö som de stora, forskningsbaserade
företagen är beroende av när de vill rekrytera kompetenta,
forskningsinriktade medarbetare.
Medicon Valley är ett av 250 motsvarande life science-kluster i världen med
tusentals bioteknikföretag. Kluster som alla konkurrerar om samma knappa
finansiella och mänskliga resurser. Medicon Valley är ett internationellt
välkänt varumärke men det är inte tillräckligt. Varumärket måste vara så
attraktivt både forsknings-, utbildnings- och affärsmässigt, att det kan
mäta sig med andra geografiska områden som Bay Area i San Fransisco, Boston
och i framtiden Beijing och Bangalore.
I en debattartikel i Berlingske Tidende presenterade vi nyligen tio konkreta
förslag som tillsammans skulle kunna förbättra förutsättningarna i Medicon
Valley och bidra till framtida tillväxt och värdeskapande:
1. Skapa en gemensam vision och strategi för det regionala samarbetet inom
Medicon Valley.
2. Samla ansvaret för klusterutveckling på ett ställe. I dag finns det inget
samlat ansvar. Grovt räknat faller aktiviteterna i Medicon Valley under
minst fyra ministerier, tre regioner och ett stort antal organisationer,
vilka alla arbetar med uppdrag av betydelse för utvecklingen av Medicon
Valley men utan tydlig koordinering.
3. Förbättra villkoren för att starta nya företag. De så kallade proof of
concept medlen till att förbereda forskningen för kommersialisering måste
byggas ut och kompletteras med ytterligare pengar till innovationsmiljöerna,
så att nya företag kan få hjälp i starten, för att senare kunna attrahera
privat kapital. Lika viktigt är att tillföra nya friska pengar i strategiska
tillväxtfonder för att vi i framtiden skall kunna se ett nytt Astra eller
Pharmacia växa fram.
4. Förbättra kommersialiseringen av offentlig forskning. Slå samman de små
enheter som idag arbetar med att kommersialisera forskning, till en
slagkraftig organisation. Belöna universiteten även för deras förmåga att
skapa nya företag.
5. Inför skatteincitament för små, forskningsbaserade företag.
Bioteknikföretag har ofta stora skattemässiga underskott under sina första
10-15 år men inga överskott som de kan kvitta förlusterna mot. I England,
Frankrike, Kanada, vissa delstater i USA och även i Norge har man infört
regler som innebär att små, forskningsbaserade företag kan få upp till 35
procent av sina forskningkostnader återbetalda av staten, men då självklart
inte senare göra skatteavdrag för detta underskott.
6. Reformera expertskatten. Underlätta för utländska forskare att få 25
procents skattelättnad och förläng perioden till 5 år. Förenkla samtidigt
den administrativa processen för att uppnå expertstatus och gör den
transparent.
7. Etablera en central och självständig organisation med ansvar för att
koordinera och marknadsföra internationella läkemedelsprövningar både på
sjukhusen och inom primärvården. Det skall vara enkelt och obyråkratiskt för
läkemedelsföretag att genomföra kliniska prövningar. Organisationen skall
också ha ansvar för att marknadsföra Medicon Valley som en attraktiv region
att genomföra kliniska prövningar i.
8. Skapa en gemensam svensk-dansk forskningsfond till stöd för
grundforskningsom sträcker sig över nationsgränserna: Idag är det alldeles
för svårt att få forskningspengar till gemensamma projekt. Det finns många
outnyttjade synergimöjligheter mellan forskningsgrupper i Skåne och på
Själland, men det är nästan omöjligt att finansiera gemensamma projekt.
9. Avsätt pengar till en utökad internationell marknadsföring av Medicon
Valley. När man ser hur mycket andra regioner satsar på internationell
marknadsföring är det försvinnande lite som satsas på Medicon Valley.
10. Mät och publicera årligen resultaten av ovan föreslagna insatser. Det
finns i dag ingen samlad statistik över hur det faktiskt går för Medicon
Valley. Vi vet inte säkert hur många nya företag som bildas, hur de växer,
hur mycket kapital de drar in eller hur många nya arbetsplatser de skapar.
Bästa politiker och ministrar, här är tio konkreta och inte speciellt
kostsamma förslag som kommer att gagna vår gemensamma framtid.
I life science-branschen, där man är van vid stora risker, så är den största
risken att ingen gör något.
STIG JØRGENSEN
BO AHRÉN