Regeringen vill införa ett nytt system där bra utbildning belönas med högre
anslag. 2 procent kan komma att omfördelas till de bästa lärosätena. Men det
räcker inte med en premie till de duktigaste. Vad som krävs är en rejäl
satsning på högre utbildning generellt. Vi har kommit långt med pedagogiskt
nytänkande, men gränsen är nådd. Det är inte trovärdigt att tala om kvalitet
i utbildningen om studenter knappt skall få träffa sina lärare.
Högskolan har gått från att vara en elitinrättning för ett fåtal till en
central samhällsinstitution som utbildar halva den unga befolkningen. Det
här är en utveckling vi välkomnar. De nya, betydligt större och mer
heterogena studentgrupperna berikar högskolan, men ställer samtidigt nya
krav. Vi förbättrar vår pedagogik så att den svarar mot behoven hos
studenterna som investerar både pengar, kraft och flera år av sitt liv i
högre utbildning. Vi har till exempel satsat mycket på att fortbilda lärare
i högskolepedagogik.
Akademisk utbildning är en strategisk samhällsresurs. Men sedan mitten av
90-talet har medlen till grundutbildningen urholkats successivt. Kostnaderna
har ökat med 50 procent men staten har bara täckt hälften av ökningen. Detta
har inneburit en långvarig svältkur. Flertalet OECD-länder har de senaste
tio åren satsat mer på utbildning än Sverige och det finns en uppenbar risk
att vi halkar efter om inget görs.
Det mest skriande behovet är fler lärarledda timmar, särkilt inom humaniora
och samhällsvetenskap. Inom många av dagens högskoleämnen träffar
studenterna sina lärare bara ett par gånger i veckan.
Utbildningskvalitet handlar också om omgivningens förväntningar. Idag arbetar
vi mycket målmedvetet med att rusta studenterna för arbetsmarknaden. Men vi
blir inte trovärdiga, vare sig i studenternas eller i arbetsgivarnas ögon,
om allt fler utbildningar går ut på självstudier. Självstudier är dagens
trend på grund av bristande resurser.
Forskningsanknytningen är en avgörande kvalitet i högre utbildning.
Studenterna skall kunna tillämpa och vidareutveckla det de lärt sig när de
kommer ut på arbetsmarknaden. Men det förutsätter att de inte bara skaffar
sig kunskap genom att läsa böcker. De behöver diskutera, fråga och också
tillämpa det de lärt sig genom att lösa olika uppgifter, gärna med
anknytning till arbetslivet.
Att bygga upp en bra och aktuell forsknings- och arbetslivsanknuten utbildning
tar tid. Lärarna behöver utrymme i sina tjänster för att hänga med i
förändringarna inom respektive bransch. De behöver tid för egen forskning
och möjlighet att förnya sina undervisningsmetoder.
Som stora forskningsuniversitet välkomnar vi regeringens forskningssatsningar.
Men forskning i världsklass förutsätter också högre utbildning i
världsklass. Vårt främsta budskap till högskole- och forskningsminister
Tobias Krantz (FP) är att grundutbildningen måste få mer pengar. Annars får
vi inte den kvalitetshöjning som regeringen vill uppnå. Och den är avgörande
för framtiden.
KERSTIN SAHLIN
prorektor Uppsala universitet
LENNART WEIBULL
prorektor Göteborgs universitet
EVA ÅKESSON
prorektor Lunds universitet