Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

"Dyster statistik"

"Dyster statistik"

Aktuella frågor. Att beräkna sysselsättningsgraden genom att räkna antalet sysselsatta säger ganska lite. Viktigare är hur många timmar varje sysselsatt faktiskt arbetar. Dessvärre ligger antalet faktiskt arbetade timmar för en vuxen svensk idag på samma nivå som under bottenåret 1993. Det skriver Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet och välfärdsforskare vid Ratio.

Det råder förvirring om läget på arbetsmarknaden. Enligt regeringen blir arbetslösheten 5 procent i år och 4,4 procent nästa år. Dessa mått är dock vilseledande, eftersom regeringen kan besluta om skattefinansierade åtgärder som minskar den öppna arbetslösheten.

Ett hett tips är att åtgärderna blir extra intensiva i maj nästa år, den månad då säsongsvariationen gör att arbetslösheten är som lägst. Maj månads arbetslöshet rapporteras i mitten på juli, och regeringen kan då gå in i valrörelsen med beskedet att den lyckats pressa arbetslösheten till 4 procent.

Samhällsekonomiskt är det dock den totala sysselsättningen som borde stå i fokus. Vårt materiella välstånd är beroende av hur många timmar vi arbetar. Tyvärr saknas ett lättolkat mått på sysselsättningen i debatten.

Antalet sysselsatta säger ganska lite, om vi inte vet hur många timmar varje sysselsatt faktiskt arbetar. Dessutom måste sysselsättningen sättas i relation till befolkningens storlek.

Jag har därför utifrån SCB:s arbetskraftsundersökningar räknat ut antalet faktiskt arbetade timmar per vecka för en vuxen svensk. Detta mått är lättolkat och ekonomiskt relevant, eftersom det inkluderar effekterna av arbetslöshet, arbetskraftens storlek, hur länge folk arbetar och om folk är frånvarande från jobbet.

Resultatet är synnerligen nedslående. Räknat på kategorin alla vuxna i åldern 16–64 år, blir antalet timmar i genomsnitt lågt på grund av att åldersgruppen rymmer många som pluggar och andra som gått i pension.

Men det intressanta är hur måttet utvecklats över tiden: Vi vet att sysselsättningen störtdök mellan 1990 och 1993. Under 1994 och 1995 skedde en tydlig återhämtning, men 1996 och 1997 blev förlorade år då sysselsättningen åter föll tillbaka.

Precis före millennieskiftet inleddes ännu en återhämtning, men de senaste åren har trenden åter vänt nedåt. Antalet faktiskt arbetade timmar för en vuxen svensk är idag på samma nivå som under bottenåret 1993.

Med tanke på att Sverige under mer än tio år haft hyfsad tillväxt, låg inflation och fått den offentliga ekonomin i någorlunda balans, är det närmast katastrofalt att sysselsättningen inte ökat.

Mot beräkningarna skulle kunna invändas att åldersintervallet 16–64 innehåller för många ungdomar och för många gamla för att vara rättvisande. Men data för åldersgruppen 25–59 år ger samma resultat: vi ligger fortfarande kvar på 1993 års nivå.

Statistiken visar även utvecklingen för olika åldersgrupper. Det är välkänt att ungdomar fick ta en kraftig smäll under 90-talskrisen. Runt millennieskiftet såg läget äntligen ut att förbättras, men sedan dess har det åter gått utför. Minst lika illa är det för gruppen 45–54-åringar, som haft en negativ trend under nästan hela mätperioden.

Ibland förmedlas bilden att de som är i arbete arbetar allt mer, och att detta skulle vara en orsak till att många arbetslösa inte kommer in på arbetsmarknaden. Så är inte fallet. En vuxen svensk som är i arbete, jobbar i genomsnitt drygt 36 timmar i veckan, och så har det varit under hela perioden. Sedan 2000 är trenden fallande även för dessa.

Det har länge talats om olika kriser i Sverige: arbetslöshetskris, sjukskrivningskris och demografisk kris. Politiker har plockat poänger på detaljer, som att minska den öppna arbetslösheten, medan sjukskrivningarna ökat, för att sedan utnämna sjukskrivningarna till huvudfiende och lansera åtgärder mot dessa. Få verkar kapabla eller villiga att se den större bilden, nämligen att sysselsättningen är lika usel idag som när 90-talskrisen härjade som värst. Men precis så mörk är verkligheten.

ANDREAS BERGH

Annons:
Annons:
Följ Vad är detta?
Här kan du följa ämnen eller skribenter som du är intresserad av. När du valt ett ämne hittar du de senaste artiklarna i din personliga meny, högst upp till höger på sidan. Där kan du också ta bort ämnen du inte längre vill följa. Du måste vara inloggad för att använda funktionen.
  • Aktuella frågor
  • Opinion
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu