Två europeiska länder har fört krig mot varandra – Georgien och Ryssland.
Många människor är på flykt och ingen vet riktigt hur många som har dödats
eller skadats. Det nuvarande vapenstilleståndet är bräckligt och krisen
eskalerar efter Rysslands erkännande av de georgiska utbrytarrepublikerna
Sydossetien och Abchazien som självständiga stater. Ett amerikanskt fartyg
med humanitär hjälp som var på väg mot den georgiska hamnen Poti har
tvingats vända för att inte provocera situationen ytterligare då risken för
en direkt konfrontation med ryska soldater som finns kvar i Poti var
uppenbar.
Sverige är just nu – från maj till november 2008 – ordförande i Europarådets
ministerkommitté. Det innebär en plikt för Sverige att agera i Europarådet
för demokratin och freden i vår världsdel. Europarådet är den äldsta civila
europeiska samarbetsorganisationen som arbetar för skydd av de mänskliga
rättigheterna och friheterna. Den europeiska domstolen i Strasbourg utövar
domsmakt kring staternas skyldigheter i enlighet med konventionen.
Vad som nyligen skett är två offensiva krigsföretag, något som strider mot
våra internationella normer; först ett tungt angrepp med granatkastare från
de sydossetiska separatisterna mot georgiska byar nära den sydossetiska
staden Tschinvali. De georgiska trupperna svarade med att anfalla
Sydossetien på order av Micheil Saakasjvili vilket innebar att de kom i
strid med de ryska trupperna. Kriget var ett faktum.
Ryssland hade dock under lång tid planerat kriget och gjort de nödvändiga
förberedelserna för att snabbt kunna sätta in sina trupper. Ryssland gick
från försvar av sina ryska medbröder i Sydossetien till att bli en aktiv
angripare mot landet Georgien. I en rysk regeringskommentar den 25 augusti
till Dmitrij Medvedevs och Nicolas Sarkozys fredsplan hävdas det att
Ryssland aldrig har gett tillstånd att ersätta ryska fredsbevarande trupper
i konflikten mellan Georgien och Ossetien med trupper från OSSE. Något som
ytterligare undergräver tilltron till de regerande i Kreml. OSSE,
organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, där alla europeiska
stater, liksom USA, Kanada och länderna i Centralasien, deltar på lika
villkor.
Den inre samhällsordningen i Ryssland har blivit alltmer odemokratisk. Inför
valet till duman infördes en nyhet, representanterna för deltagande partier
var inte tillåtna att kritisera sina medtävlares program och praktiska
politik, de hade bara rätt att lägga fram sin egen politik och sina egna
förslag. De senaste månadernas utveckling i Georgien har heller inte varit
utan betydande demokratiska problem, särskilt de senaste genomförda valen.
Europarådet har en mängd olika parallella spår för att underbygga demokratin –
politiska, rättsliga, rådgivande och övervakande. Med ekonomiskt stöd från
till exempel EU kan Europarådet göra en hel del. Europarådet skulle kunna
kräva och biträda med att skapa en allsidighet i medierna.
Det råder stora motsättningar om hur folken, uppsplittrade i etniska grupper,
vill se sin framtid. Europarådet skulle kunna gå djupt in i att granska och
biträda parterna att hålla korrekta folkomröstningar om hur framtiden för de
omstridda territorierna skall gestaltas. En alldeles avgörande fråga är
vilka individer som skall ha rösträtt.
Flyktingarna skall ha sina demokratiska rättigheter och sociala garantier.
Barnen, kvinnorna och de gamla måste värnas. Idag bör Europarådet arbeta med
lösningar på de allvarliga frågor som låg bakom det oursäktliga kriget.
Europarådets parlamentariska församling kan suspendera rösträtten för en
parlamentarikerdelegation. Detta kan ske om medlemsstatens politik uppenbart
strider mot demokratiska principer, rättsstatens principer, eller de
mänskliga rättigheterna. Krigshandlingar är definitivt av det slaget.
Som ordförandeland i Europarådet är det därför en plikt för Sverige att just
här och nu handla för demokratin och freden.
GÖRAN LINDBLAD
BJÖRN VON SYDOW