Alexandra Margoulis skriver i Sydsvenskan (4.4) att hon tycker att det är
viktigt att även de mindre företagen ses som en karriärväg för akademiker
efter avklarad utbildning.
Hon menar att problemet ligger i att småföretagen är okända och dåliga på att
profilera sig. Det är de resursstarka företagen som har möjlighet att bygga
starka varumärken och på så sätt hamna överst när studenter får rangordna
vilket företag de vill arbeta på i framtiden.
Jag välkomnar att Alexandra sätter fokus på problemet med att locka
kvalificerad arbetskraft till småföretagen men skulle vilja nyansera bilden
och flytta fokus från småföretagen till studenterna, universitetet och den
rådande kulturen i samhället.
Lösningen är inte att småföretagen skall lägga stora resurser på att
konkurrera med de stora företagen gällande varumärke, profilering och
långsiktiga relationer till studenterna. Att ett litet företag på så sätt
skulle hamna lika högt på önskelistorna som Ikea är mycket osannolikt. Även
studenterna själva måste ta en del av ansvaret. De skall planera sin egen
framtid och om de hela tiden stirrar sig blinda på det företag som har
starkast varumärke eller som syns mest på ekonominyheterna missar de
möjligheter till bra jobb i småföretagen.
Genom att vidga sina vyer och titta utanför den så välkända boxen finns det
helt nya marknader som välutbildade akademiker kan slå sig in på.
Men problemet är inte att småföretagen inte syns, eller att studenterna inte
lyfter sin blick bortom de företag som skriker högst, utan att vi genom hela
skolsystemet, och kanske framför allt på universitetsnivå, utbildas till att
bli anställda i stora företag. Precis som Alexandra skriver är kunskapen om
näringslivets sammansättning skrämmande låg, studenternas insikter i
utvecklingsmöjligheterna i småföretagen mycket små.
Bilden av arbetsmarknaden på universiteten är ofta långt ifrån verkligheten
och universitetens interaktion med småföretagen obefintliga.
För att komma till rätta med detta måste skolans arbete reformeras.
Entreprenörskap och kunskaper i att starta eget företag måste bli en
naturlig del på alla nivåer i det svenska utbildningsväsendet.
Alla måste förstå att det är de privata företagen, och framför allt
småföretagen, som skapar både ekonomisk tillväxt och jobbtillväxt i landet.
Till detta hör också att förändra grundinställningen till småföretag och
företagande. Det skall vara lika naturligt att tänka tanken om eget företag
som tanken om en anställning.
Genom att förändra inställningen till småföretagande i Sverige höjs också
statusen för anställning i ett litet företag och akademiker kommer att se
det som en möjlig karriärväg.
Det är också viktigt att kontakterna mellan skola och näringsliv ytterligare
stärks. Framför allt måste universitetet förstå att interaktionen med de små
företagen är mycket viktig och att det i en sådan interaktion kan uppstå
kunskap som inte kan genereras i kontakter med enbart de största och
etablerade företagen.
När vi kommit så långt att entreprenörskap är en naturlig del av vårt
utbildningsväsende, när skolan lika gärna väljer ett småföretag som
samarbets- eller forskningspartner och när eget företagande är en lika
enkelt som anställning kommer resultatet bli att fler akademiker söker sig
till mindre företag för sin karriär. Att effekterna även blir att det
startas fler företag i Sverige och att småföretagen i sig ökar
konkurrenskraften för svenskt näringsliv ser jag som en mycket angenäm bonus.
EVA OHLSTENIUS