Vill man polemisera bör man hålla sig till sanningen. Det gör Arash Mokhtari inte i sitt svar på mitt inlägg om bland annat hans uppträdande under Circomkonferensen med deltagande TV-medarbetare från större delen av Europa. (Aktuella frågor 27.5 respektive 29.05).
Men ordväxlingen videofilmades och här är en ordagrann utskrift av vad vi sa till varandra:
Jag: "I just don´t understand what was so shocking about the article about knowing Swedish values."
Han: "It is because you are Danish. You wouldn´t understand, I think," (skratt i salen), "I think your mind is too screwed up – sorry."
Arash Mokhtari har fördomar om danskar vilket är intressant med tanke på att han bekämpar fördomar om människor från främmande kulturer. Hans tes är att medier formar människors världsbild och att jag därför påverkats av den råa delen av dansk debatt.
Enligt min mening är den svenska debattkulturen generellt mer sympatisk och hänsynstagande än den danska och jag har ofta varit avundsjuk på det mjukare debattklimatet i Sverige. Så jag förstod inte vad han menade. Han talade inför TV-medarbetare, en del från länder där man bara kan drömma om att få leva med svenska värderingar. I deras hemländer förföljs romer, den klassiska antisemitismen har återuppstått, människor med asiatiskt, mellanöstligt och afrikanskt ursprung trakasseras. Friheten på deras mediearbetsplatser hotas ständigt av makthavarna. Och de mänskliga rättigheterna tas inte på allvar.
Till dessa kolleger från länder med mycket liten frihet sa Mokhtari att svenska värderingar är betydelselösa för invandrare, eftersom de enligt hans mening har problem med de mänskliga rättigheterna. De utländska TCV-medarbetarna var mållösa: Är Sverige ett sämre land än Albanien, Ungern, Slovakien och Rumänien när det gäller fri- och rättigheter?
Ska man tro Mokhtari är svaret ja.
Det finns svenskar som kör mot rött ljus och som skattefuskar trots att det varken är lagligt eller acceptabelt. Troligen begås massor av fel i det svenska samhället, precis som han hävdar. Men Sverige, och de övriga nordiska länderna, är trots allt något av det finaste som finns när det gäller demokrati. Vi har värderingar som man ihärdigt försöker exportera till andra länder, och som människor med annan kulturell bakgrund givetvis bör känna till om de vill bo hos oss. Många har dessutom kommit hit för att de vill leva i ett samhälle med fast förankrade frihetliga idéer, och det finns därför inte något som helst stötande i att lära dem vad de går ut på.
Mokthari tror uppenbarligen att han gynnar invandrarna genom att dra dem alla över en kam och skildra dem som offer för diskriminering. Han använder samma synsätt i sin diskussion med mig: Jag har en suspekt syn på människor "som ser ut som jag", hävdar han, något han inte kan ha en aning om.
Jag struntar i hans skonummer, skjortstorlek och utseende. Det är hans åsikter och hans konfrontatoriska debattform jag förhåller mig till. Han angriper svenska värderingar för att innehålla "ett vi och dom-tänkande", samtidigt som han själv ser världen precis så. Han målar upp en förvrängd bild av sitt eget samhälle och bidrar på så vis till den disharmoni han föraktar det för.
Arash Mokhtari ogillar tydligen fri debatt i en fri och kritisk press. Därför vidhåller jag att han ger uttryck för en odemokratisk grundhållning som är djupt skadlig i ett hänsynstagande samhälle som det svenska.
Dan TscherniaÖversättning Karen SöderbergTisdag 5 juni 2012