Trots den rådande lågkonjunkturen och jobbkrisen är Öresundsregionen en
tillväxtregion. Utvecklingskraften och integrationen i Öresundsregionen har
sedan Öresundsbron öppnade för snart tio år sedan varit dynamisk och
framgångsrik.
Öresundsregionen är Nordens mest tätbefolkade område. Här bor 3,7 miljoner
människor. På båda sidor av Sundet har Skåne och Själland integrerats.
Idag arbetspendlar dagligen cirka 23 000 personer över nationsgränsen. Inom
tio år pekar utvecklingen på närmare en fördubbling av antalet pendlare.
Öresundsregionen har alla förutsättningar att vara en motor i svensk och dansk
ekonomi. Tillsammans har Skåne och Själland utmärkta möjligheter att skapa
en stark och stabil tillväxtregion för ökad sysselsättning, med ett brett
utbildningsutbud och spetsig forskning och utveckling.
Men för att regionen skall kunna utvecklas till sin fulla kraft måste
integrationen fortsätta så att invånarna utan problem kan flytta, jobba,
studera och bosätta sig på båda sidor av Sundet.
För att detta skall uppnås krävs att en rad kvarvarande gränshinder rivs.
Många av dessa hinder kan undanröJas av Sverige och Danmark gemensamt.
I morgon, fredag, kommer jag att debattera Öresundsintegrationen i riksdagen
med regeringens nordiska samarbetsminister Cristina Husmark Pehrsson (M).
Jag har skrivit en interpellation och frågat Husmark Pehrsson vilka
initiativ hon har tagit och är beredd att ta i syfte att på olika sätt öka
integrationen i regionen.
Jag anser att den svenska regeringen – och den danska – gjort alldeles för
lite för att förbättra integrationen och därmed stärka tillväxten i
Öresundsregionen. Mycket mer kan göras för att utnyttja den kraft som finns
i vår region. Integrationen måste påskyndas. Takten är för låg.
Utgångspunkten för integrationsarbetet måste vara att på olika sätt underlätta
tillvaron för Öresundsmedborgarna.
Öresunds socialdemokratiska förening, som består av skånska och danska
socialdemokrater, har tagit fram ett konkret handlingsprogram för att riva
gränshinder och därmed öka integrationen i regionen.
Det handlar till exempel om att skapa en gemensam Öresundstaxa för
mobiltelefoni och mobilt bredband, om tillgång till trådlöst internet i hela
Öresundsregionen, om att införa ett gemensamt pendlarkort för
kollektivtrafiken som gäller inom hela regionen och om att skapa ett
gemensamt porto inom Öresundsregionen – särskilt nu när det svenska och
danska postväsendet slås samman i ett gemensamt bolag.
Det handlar om att göra en översyn av skattelagstiftningen och omförhandla
skatteavtalet mellan Sverige och Danmark. Målet måste vara att man skall
betala skatt där man bor – inte där man arbetar. Sätt också snarast igång en
gemensam svensk-dansk utredning om fast förbindelse mellan Helsingborg och
Helsingör.
Det handlar om att skapa en gemensam arbetsmarknad för Öresundsregionen.
Danska och svenska arbetssökande skall kunna göra praktik i grannlandet utan
att gå miste om understödet.
Arbetspendlare bosatta i Sverige som betalar avgift till danska a-kassor bör
ha samma ersättningsnivåer som i Danmark. Idag får de ersättning enligt
svenska a-kasseregler.
Satsa på utbildningsmöjligheter till alla. Satsa på danska i svenska skolor
och svenska i danska skolor. Det måste också bli lättare att finansiera
bilaterala forskningsprojekt över Sundet. Gemensamma forskningsprojekt ökar
regionens konkurrenskraft.
En viktig uppgift är att värna om den gemensamma miljön. Öresundsregionen
skall arbeta för att bli världsledande inom miljöteknikområdet.
El- och fjärrvärmeproduktionen i Öresundsregionen bör få räkna utsläppsmålen
på ett gränsöverskridande sätt.
Det skulle gynna lokal miljövänlig produktion.
Med dessa förslag till ökad integration i Öresundsregionen kan vi skapa en
stark och hållbar tillväxt som innebär fler, inte minst gröna och
klimatsmarta, jobb i vår region.
HILLEVI LARSSON