Gupp kan vara en lämplig lösning, men där busstrafiken är omfattande bör andra lösningar väljas. Det skriver Mats Améen, chefsstrateg på Skånetrafiken.
På ledarsidan den 25 juni slår Sydsvenskan ett kraftigt slag för fler gupp i Malmötrafiken i syfte att öka trafiksäkerheten.
Målet att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken kan nog alla ställa upp på. Däremot kan gupp som universalmedel starkt ifrågasättas.
Ett problem med gupp är att busstrafiken påverkas mycket kraftigare än biltrafiken. En modern låggolvsbuss kan köra max 15 kilometer i timmen över ett gupp som konstrueras för att dämpa bilarnas fart till 30 kilometer i timmen.
Bilister kan ofta välja andra och snabbare vägar utan farthinder, medan bussarna är hänvisade till gator som går genom stadsdelar där resenärerna har sina start- och målpunkter.
Medelhastigheten för busstrafiken i städerna har sjunkit de senaste åren trots att en hel del gjorts för att bussarna ska kunna ta sig fram på ett snabbt och smidigt sätt. Mellan till exempel Centralen i Malmö och Limhamn har bussarnas medelhastighet sjunkit med cirka 10 procent de senaste 25 åren. Det har gjort busstrafiken till ett mindre lockande resalternativ, vilket i sin tur påverkar trafiksäkerheten negativt beroende på att det då blir fler fordon på gatorna.
Det finns en rad alternativ till gupp på gator med mycket busstrafik, till exempel breddade trottoarer vid hållplatser, spårviddshinder i form av gropar i vägbanan, sidoförskjutning av gatan vid busshållplatser, trafiksignaler som släpper fram bussar och förbättrad hastighetsövervakning.
Ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete behöver inbegripa bättre framkomlighet för busstrafiken. Gupp kan vara en lämplig lösning på vissa gator, men där busstrafiken är omfattande bör andra lösningar väljas som tryggar trafiksäkerheten utan att påverka busstrafiken negativt.
Mats Améen
Torsdag 5 juli 2012
Skribenten
Mats Améen är chefsstrateg vid Skånetrafiken. Åren 1978 till 1983 gick han på LTH, Lunds tekniska högskola.