Den blivande presidenten i USA, Barack Obama, har insett att hiphop är en
utmärkt väg för unga för att uppnå kunskap och bildning. Obama har också
uttryckt stor fascination för hiphopens estetiska och retoriska hantverk
eftersom det inryms så mycket information och budskap under väldigt kort tid
i en hiphoplåt. Svenska politiker och andra makthavare borde lära sig av
Obama och lyfta blicken och se de pedagogiska och demokratiska möjligheterna
som finns i den svenska hiphopkulturen.
Aktuell forskning visar att varken ”ordning och reda”- skolor eller
konstruerade mångkulturella skolor lyckas höja elevernas resultat i de
svenska förorterna. Istället visar forskning betydelsen av den enskilde
lärarens insatser för elevernas prestationer. Det verkar råda brist på
engagerade lärare som verkligen förmår intressera sig för eleverna i
mångkulturella områden.
I likhet med hur arbetarrörelsen en gång i tiden organiserade sig och med
hjälp av folkbildning höjde sin röst i samhället gör svenskar med
invandrarbakgrund idag detsamma med hjälp av hiphop. Det är uppenbart att
hiphop är vår tids folkbildning. Den bedrivs även på global nivå av hiphop-pionjärer
som Afrika Bambaataa. Han predikar ständigt kunskapens betydelse för
människor bosatta i marginaliserade områden över hela världen.
I ett inslag under 2005 i den arabiska TV-kanalen Al Jazeera gavs en mycket
dyster bild av den svenska integrationspolitiken vid ett besök i
bostadsområdet Rosengård i Malmö. Kameran svepte över balkongernas paraboler
och det beskrevs hur invånarna hade ringa möjligheter till språklig
integration i det svenska samhället. Enda ljusglimten i inslaget var hur
barnen och ungdomarna möttes och förenades i hiphoppen och skrev politiska
texter på svenska. I inslaget förmedlades budskapet att i hiphoppen fostras
Malmös framtida makthavare.
Aktuella siffror visar hur de senaste 25 årens nyliberala politik har medfört
att det i Stockholm idag endast satsas en tredjedel av vad det satsades på
barns och ungas fritid för 25 år sedan. Det är förmodligen liknande siffror
i övriga Sverige.
Brist på fritidsaktiviteter slår hårdast mot barn och unga i de svenska
mångkulturella områdena. Hiphopen uppstod för 30 år sedan i socialt
nedrustade områden i USA och det verkar som om hiphoppen fyller samma
funktion idag i Sverige och rycker in när välfärdsinstitutionerna havererar.
I storstadsregionerna växer det upp organisationer, rörelser och föreningar ur
hiphopkulturen, med hiphoppen som kunskapsbas och som en kultur att mötas i.
Ett exempel på dessa nya folkrörelser är Rörelsen Gatans Röst och Ansikte,
RGRA, från Malmö. RGRA har lyckats nå barn och unga i Malmö och verksamheten
är spridd över hela staden.
Vad som behövs nu är att politikerna inser att det måste satsas resurser på
denna livsviktiga folkbildning för barn och unga, som exempelvis
Malmöföreningen RGRA bedriver. Det är en billig investering om man vill
undvika social nedrustning i framtiden.
Nu måste det utbildas engagerade och socialt medvetna lärare. Den blivande
läraren behöver historiska och samhälleliga kunskaper för att kunna arbeta i
dessa områden. Dessutom bör varje lärare leva efter devisen ”Man lär så
länge man har elever”. Varje engagerad lärare borde kunna se pedagogiska
möjligheter med den självbildning som existerar inom hiphopkulturen.
Vad Barack Obama redan har insett är att vi på så vis skapar ett samhälle där
alla får vara med och där alla medborgare får lika möjligheter att starta
personliga bildningsresor. Detta borde kunna leda till att Sverige inom en
snar framtid får en statsminister med invandrarbakgrund och som är uppväxt i
ett svensk invandrarområde.
JOHAN SÖDERMAN