Inför ansökan om nytt miljötillstånd för Sturups flygplats rapporteras att det
är få klagomål på flyget. Luftfartsverket tror inte längre att den totala
flygtrafikvolymen kommer att öka, vilket måste ses som en välkommen
tillnyktring. Bara för något år sedan fanns planer för nya landningsbanor
trots att trafiken på Sturup aldrig har varit i närheten av att slå i
kapacitetstaket.
Oroande är dock att en del av inrikesflygets nergång förväntas bli uppvägd av
en fortsatt ökning för charterflyg och fraktflyg. Med tanke på att flyg är
det sämsta transportslaget vad gäller klimatpåverkan borde såväl ekonomiska
som andra styrmedel inrättas för att uppmuntra människor att välja
ansvarsfullt när semestern eller arbetsresan planeras.
En av de bärande idéerna med en marknad är att individerna skall köpa det de
vill ha. Detta kräver att individerna får information om vad det egentligen
är de köper. Utan den informationen är det inte en välfungerande marknad,
enligt ekonomisk teori.
Ett bra exempel är information om den risk för allvarliga sjukdomar,
exempelvis cancer, som man får på köpet när man handlar cigaretter. För att
informera om detta tvingas tobaksbolagen sedan 1970-talet ha varningstexter
på cigarettpaketen.
Flygtrafiken står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser. Per
trafikkilometer är utsläppen högre än för något annat transportslag. Det man
köper när man tar flyget är inte bara möjligheten att åka långt och snabbt,
utan också en oönskad miljöeffekt i form av en ökad växthuseffekt.
Flygets klimatskadliga effekt drabbar inte nödvändigtvis dem som flyger, utan
det är sannolikt i första hand våra barn och barnbarn som får ta den största
smällen. Enligt klimatforskarna så kommer invånare på det södra halvklotet
att drabbas mer än invånare i nord. När det gäller andelar av de totala
flygresorna är det omvända proportioner. Vi i nord har i genomsnitt många
fler flygkilometer på vårt samvete.
Följaktligen kan flygandet ses som en fråga om individens ansvar i förhållande
till sina medmänniskor.
Flygets effekt på klimatet är två till fyra gånger så stor som andra
transportmedels. Dess utsläpp i atmosfären gör betydligt mer skada än de
utsläpp som exempelvis bilar gör på marken.
Lågprisbolagen erbjuder allt billigare flygbiljetter, samtidigt som en
genomsnittligt allt rikare global medelklass reser allt längre. Svenskarna
reser idag till Thailand i en omfattning som man på 1970-talet reste till
Spanien. Ofta ser man annonser som uppmanar folk att flyga till exempelvis
New York för en shopping-weekend. Miljömedvetenhet kommer här ofta till
korta.
Om man inte vill inskränka människors möjligheter att själva välja var och när
de vill resa, så måste man åtminstone ge dem den information som de behöver
för att ta beslut. På kylskåp finns information om hur mycket el de behöver.
Detta anses med rätta vara en riktig konsumentupplysning. På motsvarande
sätt borde den presumtive flygresenären bli upplyst om hur stor
klimatpåverkan olika flygresor medför. Det bör ställas krav information om
klimatpåverkan på bokningsbekräftelsen och på biljetten.
Koldioxideffekten för en specifik resa kan lätt beräkna. På så sätt balanseras
all reklam för flygandets fördelar åtminstone i någon mån av information om
miljöskador.
Det avgörande klimatmötet i Köpenhamn kommer allt närmare. Många oroas över
den svaga prestationen från politiker med regeringsmakt. Allt fler är
beredda att ändra beteende för att minska klimatpåverkan.
I väntan på tillräckliga klimatskatter är en varningstext om samband mellan
flygresor och klimatpåverkan det minsta som kan begäras.
Vi är många som gillar att resa. Men vi vill ju inte att våra resor skall
förstöra framtiden för våra barn och barnbarn.
KARIN SVENSSON SMITH
MATS ALVESSON