Efter kriget mot Ryssland 2008 lovades Georgien ett frihandelsavtal med EU.
Detta som ett första steg mot närmare integration med övriga Europa.
Av detta har ännu blivit intet, vilket kan vara ett exempel på Europas svaghet
när det blåser snålt.
Regeringen bör ta initiativ till att infria löftet om ett frihandelsavtal
innan det svenska EU-ordförandeskapet är över. Nu när flera svåra frågor har
lösts borde man under den sista tiden kunna klara av ett par som är desto
enklare.
Georgien är ett av världens ledande reformländer. Före kriget hade landet
avancerat 100 placeringar i Världsbankens index Doing Business på ett par
år. De utländska investeringarna låg runt 20 procent per år och tillväxten
ligger på kinesiska nivåer, kring 10 procent.
Georgien är ett land som har valt att gå sin egen väg, med tydliga reformer
och närmande till Europa och USA snarare än till Ryssland. Detta ligger till
grund för konflikterna med den store grannen.
EU har ställt krav på Georgien för att vidare steg mot ett frihandelsavtal
skall tas. Bland annat kräver EU att Georgien skall återinföra regleringar
på arbetsmarknaden och införa striktare visumregler.
Detta har inte med handel att göra och det är inte heller den typen av
reformer som EU bör verka för. EU skall definitivt inte tvinga länder till
återregleringar.
Georgien är en del av EU:s östra partnerskap, vilket bland andra
utrikesminister Carl Bildt står som initiativtagare till. Idén är att EU
skall samarbeta med ett antal länder utanför EU:s östra gräns – som ett
första steg mot medlemskap.
EU har gjort en historisk insats för att främja rättsstat, demokrati och
marknadsekonomi i nya demokratier genom europeisk integration, främst genom
handel. Södra Kaukasus är kanske den region som allra mest behöver få närma
sig EU.
Tidskriften The Economist visade en dallrig aladåb på omslaget för att
beskriva hur EU reagerade på Rysslands agerande i Georgienkonflikten. Med
det nya fördraget har EU andra utrikespolitiska möjligheter. Men kommer EU
att stå upp för sina grannländers frihet?
Huruvida regeringen agerar och får stöd för ett snabbt frihandelsavtal med
Georgien eller ej kan bli testet på hur den nya utrikespolitiken används. EU
bör stå upp för sin framgångsmetod att främja reformer genom integration och
frihandel.
Dessutom är utbyte med spännande reformländer bra för Europa. Det skärper den
tävlan mot toppen som är Europas starkaste reform- och välståndsmotor.
STEFAN FÖLSTER
JOHNNY MUNKHAMMAR