Läraryrket framstår som ett allt mindre attraktivt val för varje ny
ungdomskull. Löner och villkor som lärare erbjuds i den svenska skolan,
oavsett om den drivs i offentlig eller privat regi, är för dåliga.
Den senaste lönestatistiken från OECD visar att svenska lärare ligger på plats
23 bland de drygt 30 länder där man undersökt lärarlönerna. En dansk
gymnasielärare tjänar nästan 46 procent mer än sin svenska kollega. En dansk
högstadielärare tjänar 26 procent mer och en dansk låg- och
mellanstadielärare närmare 30 procent mer än sin svenska motsvarighet.
Detta skadar skolans och landets framtid. Den som delar synen på betydelsen av
en bra skola för välfärdsutvecklingen måste anse att de låga svenska
lärarlönerna utgör en samhällsfara. Därför kräver vi att lönesystemen och
löneavtalen för lärare ändras och tillämpas på ett helt annat sätt än
hittills.
Lärarnas riksförbund presenterar idag nya siffror över löneläget för lärare i
Skåne i förhållande till riksgenomsnittet. Granskningen visar att lärarnas
löneläge och löneutveckling i Malmö ligger klart under snittet i riket och
likaså under snittet i regionen.
För hela riket är lönepåslaget 3,8 procent och medellönen 26 853 kronor. För
Skåne är lönepåslaget 3,7 procent och medellönen 26 186 kronor – medan
motsvarande siffror i Malmö är 3,4 procent och 25 963 kronor.
Ett problem som våra lokala företrädare ser när det gäller lönesättningen i
Malmö är lönesättande chefers bristande kompetens när det gäller
lönesättning. Cheferna vill heller inte ha för stora skillnader i
lönepåslagen vilket gör att lönespännvidden krymper.
Kronpåslag istället för procentuella påslag gör också att lönespännvidden
minskar.
När man på 1960-talet diskuterade riksdagsledamöternas arvoden, pläderade
många för att arvodet borde höjas till nivån för gymnasielärarnas löner. I
dag är riksdagsledamöternas arvoden dubbelt så höga som
gymnasielärarlönerna. Något dramatiskt har hänt när det gäller samhällets
värdering av lärarna.
Samtidigt är Sveriges möjlighet att i längden bibehålla konkurrenskraft och
välfärd beroende av en hög kvalitet på utbildningen på alla nivåer. Nyligen
visade Skolverket i en sammanställning av internationella studier mellan
1991 och 2007 att de svenska elevernas kunskaper, både i absoluta tal och i
jämförelse med elever i andra länder, har sjunkit.
De allt sämre resultaten har sin början i skolans kommunalisering och det
faktum att många icke behöriga har undervisat som lärare sedan 1991 då
kommunerna fick ansvaret för skolan.
Lärare i gymnasiet och grundskolan måste få en bättre löneutveckling. Det
behövs ett fokus på lärares undervisning och på att de bästa skall vilja bli
lärare.
I rapporten Vem blir vad – och varför? framgår det att 30 till 40 procent av
de blivande juristerna, läkarna och socionomerna övervägt att bli lärare,
men valt bort det. Bland de blivande jurister som valt bort läraryrket
uppger 40 procent just den låga lönen som orsak. Även bland läkarstudenterna
är lönen ett tungt vägande skäl till att man inte väljer läraryrket.
Här missar skolan många ämnen till duktiga och kunniga lärare.
Flera undersökningar visar att lärarnas kompetens har avgörande betydelse för
elevernas resultat. Därför måste lärare uppskattas för sitt yrkesval och
känna att det är värt att stanna kvar i yrket. Vårt mål är tydligt.
Läraryrket måste bli minst lika attraktivt som i konkurrentländerna.
Lärarnas riksförbund hävdar att de betydande förändringar som bör genomföras
när det gäller lärarnas lönevillkor kommer att kräva ett tydligare statligt
ansvarstagande för skolan. Det kommunala huvudmannaskapet för skolan
försvårar en lösning på problemen.
Det finns ingen stark drivkraft för en kommunal eller en privatägd fristående
skola att förbättra lärarlönerna och öka lönespridningen. Tvärtom ligger det
i lokala arbetsgivares intresse att motverka en sådan utveckling.
Nästa års förhandlingar om nytt löneavtal riskerar att bli mycket svåra.
Lärarna kommer inte att, under valåret 2010, än en gång acceptera att vackra
lovord om skolans betydelse inte följs av rejäla lönepåslag för välutbildade
och erfarna lärare.
METTA FJELKNER