Danmark och Sverige har världens högsta skatter på arbete. Det danska, och i
lika stor utsträckning det svenska, välfärdssamhället står inför en rad
utmaningar. En omedelbar utmaning är finanskrisen. På lite längre sikt
består utmaningarna i att dels vara konkurrenskraftig i en global värld där
fri rörlighet av kapital, arbetskraft och varor över nationsgränserna gör
det kostsamt att avvika från andra länders skattetryck och dels av
befolkningsutvecklingen som innebär en allt större andel äldre i
befolkningen, som inte är yrkesverksamma men som efterfrågar offentliga
tjänster i hög grad.
Ytterligare en utmaning är hur miljö- och klimathotet skall hanteras. Ett
smart konstruerat skattesystem kan hjälpa till att hantera dessa utmaningar.
För att möta de utmaningarna den offentliga välfärden står inför kan man välja
tre olika väger. Man kan dra ner på den offentliga välfärden, höja skatten
eller öka den sammanlagda arbetsinsatsen i ekonomin. Sänkta skatter på
arbete kan hjälpa till att öka arbetsinsatsen genom att göra det mer lönsamt
att arbeta, anstränga sig, vidareutbilda sig och samtidigt mindre lönsamt
med gör-det-själv och svart arbete, skatteplanering och skattefusk vilket
sammantaget innebär strukturförbättringar och att skatteintäkterna ökar.
Den danska skattekommissionen presenterade nyligen ett ambitiöst förslag till
en fullt finansierad skattereform som sänker skatten på arbete för att rädda
den danska välfärden. Förslaget innebär bland annat att den danska
motsvarigheten till vår värnskatt, mellanskatten på 6 procent, helt slopas.
Dessutom sänks toppskatten med 1,5 procentenheter samtidigt som gränsen för
betalning av toppskatten höjs med 36 000 DKR. Även låginkomsttagare föreslås
få sänkta skatter genom lägre skatt, höjt förvärvsavdrag och en höjning av
grundavdraget med 1 000 DKR.
Detta innebär att marginalskatten för höginkomsttagare sänks radikalt men att
även låginkomsttagare får sänkt skatt och ökad vinst av att arbeta och
anstränga sig. För en stor del av befolkningen innebär skattesänkningen
betydligt lägre marginalskatter; 70 procent av alla fulltidsarbetande får en
högsta marginalskatt på 42 procent (idag är den högsta marginalskatten i
Danmark 63 procent).
För 40 procent av de fulltidsarbetande ökar behållningen efter skatt med mer
än 20 procent och för de med en inkomst lite över dagens topp- och
mellanskattegräns ökar behållningen efter skatt med 55 procent. Även om
marginalskatterna för i synnerhet höginkomsttagare sänks, ändrar inte
skattereformen på den rådande inkomstfördelningen i Danmark. Det har varit
skattekommissionens ambition att inte ändra på inkomstfördelningen vilket
innebär att höginkomsttagarna i stor utsträckning är med och betalar för
skattesänkningarna.
Skattereformen är fullt finansierad utan att hänsyn tas till de långsiktiga
dynamiska effekter som skattereformen sannolikt kommer att generera.
Skattereformen uppskattas stärka de offentliga intäkterna med 7 miljarder
DKR, vilket kan användas till att möta den ökade efterfrågan på offentlig
välfärd. Uppskattningen av de långsiktiga dynamiska effekterna är baserade
på traditionella och konservativa uppskattningar om hur skatter påverkar
individers beteende och enligt skattekommissionen sannolikt i underkant.
Vad får den danska skattereformen för konsekvenser för Sverige? Uppenbart
innebär reformen att det blir än mer attraktivt för svenskar att arbeta i
Danmark. Vinnarna av reformen är de svenskar som arbetar i Danmark. De får
del av skattelättnaderna men är i mindre utsträckning än sina danska
kollegor med och finansierar reformen. För Sveriges del utgör detta på kort
sikt ett regionalt problem som framförallt drabbar Skåne i form av minskad
arbetskraft och förlorade skatteintäkter.
För Sverige i stort, väcker den danska skattekommissionens förslag
förhoppningsvis en debatt till liv om hur det svenska skattesystemet kan
förbättras och belyser behovet av en mer genomgripande översyn av det
svenska skattesystemet för att rädda den svenska välfärden.
En viktig slutsats från den danska skattekommissionens arbete är att höga
marginalskatter är förknippade med betydande samhällsekonomiska kostnader
och att det därför inte är speciellt kostsamt att sänka dem. Slopandet av
den danska mellanskatten bidrar i stor utsträckning till de gynnsamma
välfärdseffekterna som den danska skattereformen förväntas få.
Även i Sverige visar forskning på positiva effekter av slopandet av
värnskatten. Kjell-Ove Feldt föreslog nyligen att värnskatten slopas i sin
rapport till Globaliseringsrådet. Det är politiskt oansvarigt att inte se
över det svenska skattesystemet och anpassa det efter de förhållanden som
gäller idag. Omfattande offentlig välfärd och ett högt skattetryck behöver
inte vara oförenligt med fri faktorrörlighet, men det ställer högre krav på
hur skattesystemet är konstruerat.
Det är hög tid att se över den svenska konstruktionen.
ÅSA HANSSON
5 mars 2009