Just nu pågår ett arbete inom sjukvården med arbetsnamnet ”En patient – en
journal”.
Det handlar om ett gemensamt journalsystem som skall öka patientsäkerheten och
medborgens inflytande över sin vård. Ett sådant system kommer att göra det
möjligt att skriva in privata önskemål i journalen, vilket kan få avgörande
betydelse i livets slutskede. Det kan till exempel handla om uppgifter om
anhöriga som skall kallas in vid livshotande tillstånd, personers ståndpunkt
gällande organdonationer eller inställningen till livsuppehållande
behandling med konstgjorda medel.
Det här är viktiga frågor som medborgaren själv i möjligaste mån måste få råda
över. Under den gångna mandatperioden har vi haft hundratals medborgarsamtal
ute i de skånska kommunerna, där vi ofta diskuterat frågan om patientens
egna önskemål i komplicerade vårdsituationer. Gensvaret har varit tydligt –
det finns ett stort stöd för att den egna viljan skall få ett större
genomslag.
Idag hanterar många människor de här önskemålen genom att de har upprättat ett
så kallat livstestamente som man ofta bär med sig i plånboken eller förvarar
i byrålådan. Det finns uppenbara fördelar med att denna information finns
samlad i patientjournalen istället.
Region Skåne beslutar därför idag att det skall vara möjligt för den enskilde
att ha ett livstestamente i patientjournalen. Detta kommer att förverkligas
när journalsystemet med ”En patient – en journal” introduceras, vilket är
planerat till 2012. Region Skåne blir först i landet med detta och vi hoppas
att andra regioner och landsting är beredda att följa efter. En patient i
exempelvis Stockholm eller Hagfors bör ha ett lika stort inflytande över sin
vårdsituation som skåningarna.
Danmark har redan ett system för att lagra och bejaka patienternas
livstestamente. Där för Rigshospitalet register över alla danskar som
skickar in önskemål till sitt livstestamente. Region Skåne följer nu
Danmarks exempel, men hos oss kommer skåningarnas önskemål att arkiveras
direkt i den egna patientjournalen vilket ger sjukvårdspersonalen större
möjlighet att ta del av önskemålen. Den enskilde patientens ställning blir
därmed något starkare i Skåne än i Danmark.
Det är samtidigt på sin plats att klargöra juridiken kring det nya
journalsystemet. Det kommer inte att vara möjligt att få vilka önskemål som
helst tillgodosedda, exempelvis medicinska åtgärder som kan tolkas som aktiv
dödshjälp.
De önskemål som skrivs in är just önskemål och skall inte betraktas som något
annat. Svensk lagstiftning och läkarens bedömning har alltid företräde i
komplicerade situationer. Den stora förändringen är att sjukvården får ett
bättre stöd för att få veta medborgarens inställning till vård i vissa
tänkbara situationer. Och det är på tiden. När det kommer till svåra frågor
som inställningen till organdonation eller livsuppehållande åtgärder så
finns det bara en expert, och det är patienten själv.
CARL-JOHAN SONESSON
MATS PERSSON