Upphovsrättsutredningens delbetänkande, som något försenat kom i torsdags,
bygger inte på ”more of the same”, det vill säga hårdare tag mot fildelare.
Istället har utredaren, Jan Rosén, utvecklat lagens civilrättsliga regler.
Förslaget andas en strävan att skapa legitimitet och stöd för rättsliga
konstruktioner som hotas av den tekniska utvecklingen. När det gäller
fildelningsproblematiken tänker sig utredaren att klara och begripliga
avtalsregler tillsammans med enklare användning av skyddade verk skall leda
till ökad legitimitet för upphovsrättslagstiftningen, och göra människor mer
benägna att betala för upplevelser som de annars kan tillgodogöra sig gratis
genom fildelning.
Ambitionen är god, men frågan är om de åtgärder som föreslås kan åstadkomma
det önskade resultatet.
Inom den framväxande vetenskapliga disciplinen kognitiv jurisprudens (som
bygger på kognitiv neurovetenskap), har de två amerikanska professorerna
Oliver Goodenough och Gregory Decker ställt sig frågan:
Varför stjäl goda människor intellektuell egendom?
Deras svar utgår från kopplingen mellan vårt nervsystem och hur vi tänker och
omsätter tanke till handling. Idén är att vårt beslutsfattande styrs av en
kombination av den genetiska organisationen av vår hjärna och influenser
från de fysiska, sociala och kulturella miljöer vi lever i, och att dessa
även formar vår förmåga att skapa externa institutioner, exempelvis lagen.
Äganderättens regler måste vara förankrade i våra känslomässiga reaktioner för
att vi skall erkänna och respektera rätten till egendom. Vi är också
beroende av primitiva kognitiva reaktioner i den mänskliga hjärnan.
Hjärnans struktur gör att människor kopplar äganderätten till saker som
uppfattas som ägodelar. Den känslomässiga komponenten i äganderätten
förstärks genom att vi associerar till fysiska ägodelar.
Detta gör att immaterialrätten står inför allvarliga utmaningar när det gäller
frivillig efterlevnad. Problemet är i detta perspektiv inte en fråga om
rättslig reglering utan känslomässigt.
Om det är så finns det ingen poäng med ”mer av samma sak, bara hårdare”,
vilket hittills kännetecknat den rättsliga utvecklingen på området såväl i
Europa som i USA. Strängare lagar kommer inte att förbättra lagens
efterlevnad.
Forskning som bedrivs inom Cybernormsprojektet vid Lunds universitet pekar mot
att de nya metoder som produceras av den tekniska utvecklingen kommer att
betraktas som normala och legitima – om än olagliga.
Hittills har upphovsrätten varit knuten till en materiell produkt – en
LP-skiva, en DVD, en CD-skiva eller en bok. När den övergår till att i
huvudsak hantera upplevelser som laddas ner i det särskilda fallet, går det
inte längre att ens i överförd bemärkelse associera till äganderätten till
fysiska ting.
HÅKAN HYDÉN