Det kommer att krävas massiva investeringar i energisektorn för att lösa
klimatkrisen, både globalt och i Sverige. Sifo har frågat drygt 1 000
svenskar om investeringar i energisystem för att klara klimatmålen:
”Om samhället skulle investera 20 miljarder vad anser du då att man bör satsa
på i första hand?”
Svaren visar att hela 65 procent av svenskarna i första hand vill att
satsningarna skall gå till förnybar energi som vind, sol och bioenergi,
medan 15 procent vill prioritera att ersätta de gamla kärnkraftverken med
nya och bara 1 procent helst vill satsa på fossil energi.
Samtliga riksdagspartiers sympatisörer vill i första hand – och med stor
marginal – prioritera investeringar i förnybar energi.
Det är lätt att förstå. Sverige har unika naturtillgångar både i skogen och på
våra åkrar och vi har mycket goda förutsättningar för vindkraft.
För att nå ett hållbart samhälle måste användningen av energi från biomassa,
vind, sol och vågor öka. Därför är det en positiv signal att allmänheten
vill satsa på förnybar energi. Samtidigt är det beklagligt att både
regeringens och oppositionens mål för andelen förnybar energi år 2020 är
alldeles för lågt – 51 respektive 53 procent.
Initiativet Förnybart.nu vill öka målet till 70 procent. Det kan uppnås om vi
minskar energianvändningen med 20 procent (80 terawattimmar, TWh) samtidigt
som den förnybara energitillförseln ökar med 37 procent (70 TWh).
För att klara detta måste en rad hinder undanröjas. Regeringen bör öka den
förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet och införa separata och
långsiktiga stöd för havsbaserad vindkraft, samt för solel och vågkraft.
Dessutom bör man införa planeringsmål för biogas och solenergi, på samma sätt
som redan finns för vindkraft. Målet för förnybara drivmedel bör öka,
fossilgasutbyggnaden stoppas och riktade klimatinvesteringsbidrag införas.
Samtidigt är det viktigt att användningen av energi minskar.
Energieffektivisering är både enkelt och lönsamt, men ändå så bortglömt.
Därför är det inte förvånande – om än beklagligt – att bara 14 procent av
dem som deltog i Sifomätningen anger att de helst vill investera pengarna i
att effektivisera elanvändningen så att den totala energianvändningen kan
minska.
Energieffektivisering är en blind fläck i svensk energipolitik. Regeringen har
exempelvis infört ett mål för energieffektivisering som bara är hälften så
ambitiöst som den målsättning EU har.
Både EU och Sverige har goda förutsättningar för omfattande och dessutom
mycket lönsamma energieffektiviseringar, men EU:s mål på detta område
är, till skillnad från klimatmålet och förnybarhetsmålet, inte bindande.
Regeringen bör omgående, under sitt ordförandeskap, väcka frågan om att göra
EU:s energieffektiviseringsmål bindande för alla medlemsstater, också för
Sverige.
Det skulle sätta fart på energieffektiviseringen.
Vårt budskap till näringsminister Maud Olofsson (C) är klart: Sverige har
mycket goda förutsättningar att bygga ut den förnybara energin och att
minska sin energianvändning. En kraftfull svensk satsning möjliggör inte
bara en grön tillväxt med låg klimatpåverkan, utan också entreprenörskap och
nya jobb i hela landet.
Men det kräver högre statliga mål och än större satsningar.
SVANTE AXELSSON
LARS-GÖRAN PETTERSSON
ANDERS WIJKMAN