Beskedet att Astra Zeneca lämnar Lund känns som ett dråpslag.
Forskningsverksamheten i Lund, inriktad på astma och andra sjukdomar i
luftvägarna, flyttas till bolagets forskningscentrum i Mölndal. 900
anställda förlorar därmed sina jobb. Oron är stor och frågorna är många i
hundratals drabbade familjer. Politikerna har ett stort ansvar för att de
drabbade snabbt skall komma tillbaka i arbete.
Astra Zenecas verksamhet i Lund är inte bara viktig för de anställda utan
också för hela klustret av läkemedelsforskning i Öresundsregionen. Detta är
naturligtvis en fråga som Astra Zeneca inte kan ta ställning till när det
gäller deras interna beslut. Ett privat företag måste ibland göra
strategiska överväganden som inte alls tar hänsyn till arbetstillfällen och
regional utveckling.
Här måste politiken istället gå in och se vilka åtgärder som krävs för att
förhindra negativa effekter i Öresundsregionen till följd av nedläggningen.
Frågan som vi förtroendevalda bör ställa oss är hur vi nu kan skapa en
starkare läkemedelsindustri i Sverige och i Öresundsregionen.
Det finns möjligheter. Erfarenheten från när Pharmacia lade ned i Uppsala var
att många mindre läkemedelsföretag ersatte det stora läkemedelsbolaget. De
anställda på Astra Zeneca i Lund har en unik kompetens och det är viktigt
att vi hittar sätt att ta tillvara deras kunnande. En utveckling lik den i
Uppsala, med nyetablering av många mindre läkemedelsföretag, är en av flera
lockande framtidsbilder.
En annan är att locka internationella företag till den dynamiska
forskningsregion som Öresundsområdet utgör.
Region Skånes sida har stor erfarenhet av att arbeta med omställning och
utveckling av nya och befintliga forskningskluster. Inom telekomområdet
finns till exempel samarbetet kring Mobile Heights där universitetet,
näringslivet och Region Skåne samverkar.
Detta har gett värdefulla erfarenheter som nu måste komma till användning för
att göra det bästa av Astra Zenecas reträtt.
Sedan tidigare har regeringen lyft fram medicinsk forskning som ett
prioriterat område, något som inte minst Lunds universitet dragit nytta av.
Men utifrån den nya situationen, med ett stort läkemedelsföretag som lämnar
900 anställda kvar i Lund, räcker inte detta.
Regeringen måste, precis som med den krisdrabbade fordonsindustrin, ge nya
medel till forskning och utveckling – den här gången till life
science-området.
En sådan insats skulle skapa nya möjligheter för företag i branschen, inte
minst för mindre bolag som befinner sig i en utvecklingsfas. En av flera
konkreta saker som kan göras är att avsätta medel för att bygga upp ett nära
samarbete mellan den nya forskningsanläggningen Max IV och
läkemedelsforskningen.
Astra Zenecas flytt innebär inledningsvis att arbetslösheten bland
högutbildade ökar i Lund, men på sikt kan flytten också medföra att det blir
svårare att intressera unga för att utbilda sig inom läkemedelsområdet.
Detta syntes tydligt i telekombranschen i början av 2000-talet. Många av de
unga som fick sparken från drabbade företag kom aldrig tillbaka och allt
färre ville utbilda sig inom området. Branschen gick på några år från ett
överskott på kompetens till ett underskott. Om något liknande tillåts hända
den svenska läkemedelsindustrin kommer Sverige inom kort att stå inför
allvarliga problem.
Därför är det viktigt att stärka unga akademikers inträde på arbetsmarknaden.
Detta kan bland annat göras genom en ökad satsning på forskarstuderande men
också på traineemöjligheter. Här behövs en gemensam dialog mellan industrin,
universitetet och Region Skåne.
På sikt kommer Lund givetvis att hämta sig. Vi har många stora satsningar på
gång, inte minst forskningsanläggningarna ESS och Max IV. Många miljarder
kommer att investeras i Lundabaserad forskning de närmsta åren.
Trots det dystra beskedet från Astra Zenecas huvudkontor är vi övertygade om
att läkemedelsindustrin är en framtidsbransch som kommer att spela en
fortsatt viktig roll i Öresundsregionen.
MATS PERSSON
MARIE WAHLGREN