Alliansregeringen sade redan i sin första regeringsförklaring att ”en
forskning i världsklass är avgörande för Sveriges och Europas
konkurrensmöjligheter” och årets budget innebär kraftigt ökade anslag till
forskning.
Forskningsminister Lars Leijonborg ser som en av sina huvuduppgifter att få
Sverige att hävda sig ännu bättre som forskningsnation och menar att kunskap
är nyckeln för Sverige att klara sig väl i den ökande konkurrensen.
Men kunskap som inte når ut ger inga konkurrensfördelar. Det är bara när
resultaten sprids och används som forskningen blir något som förstärker
Sveriges position. Därför räcker det inte med att regeringen satsar på
forskning. Det är minst lika viktigt att investera i bra kanaler för att
presentera dess resultat.
Det viktigaste sättet att göra detta är att verka för Open Access, alltså
fri tillgång till vetenskapliga publikationer. Vi vill därför att Lars
Leijonborg tydligt tar ställning för öppen publicering av svenska
forskningsresultat.
Forskningsinformationen måste anpassas till det allt mer digitala samhället.
Processen är påbörjad, uppbyggnaden av infrastrukturen har kommit långt och
många institutioner – bland andra Vetenskapsrådet, Kungliga Biblioteket,
Sveriges Universitets- och Högskoleförbund och Svensk Biblioteksförening –
har skrivit under den så kallade Berlindeklarationen för Open Access.
Men arbetet går långsamt och andra länder springer om Sverige. I till
exempel Finland har utbildningsdepartementet tagit utvecklingen på allvar
genom att ikläda sig ett samlat ansvar för att påskynda arbetet med Open
Access.
Den senaste svenska forskningspropositionen var allmänt positiv till Open
Access, men kom inte med några konkreta förslag. Vi vill därför att även det
svenska utbildningsdepartementet nu sätter frågan om öppen publicering av
vetenskapliga resultat högt på dagordningen genom tydliga signaler i nästa
års forskningsproposition och genom att departementet formulerar en
nationell strategi för öppen vetenskaplig publicering. Ett naturligt steg är
att all offentligt finansierad forskning skall göras fritt tillgänglig.
Tydliga signaler uppifrån är viktiga, eftersom undersökningar visar att
forskare är villiga att publicera sig i Open Access om det finns krav på det
från forskningsfinansiärer. Ett entydigt budskap från
utbildningsdepartementet kan också rätta till de missförstånd som förekommer
om att artiklar som utgivits digitalt inte väger lika tungt vid meritering
eller om att Open Access betyder att forskarna förlorar rätten att välja var
deras resultat ska offentliggöras, vilket alltså inte stämmer.
Sverige halkar efter andra europeiska länder vad gäller vetenskapliga
citeringar. En bidragande orsak till detta är att Sverige inte ligger i
fronten vad gäller fri utgivning av forskningsresultat. Studier visar
nämligen att artiklar som publiceras fritt tillgängliga blir mer citerade än
andra.
Ett förverkligande av Open Access leder till att svensk forskning
synliggörs, att den citeras oftare och att svenska forskare hävdar sig
bättre internationellt. Först då kommer regeringens mål om forskning som
landets viktigaste tillväxt- och konkurrensmedel att uppfyllas. Det är dags
att Lars Leijonborg tar ställning för en sådan utveckling.
BRITTA LEJON
LARS BJØRNSHAUGE
AGNETA OLSSON